Ekonomi, arbete och människovärde

- När riksdagen öppnade igår kunde vi läsa att ”den svenska demokratin har öppnat”. Är det där demokratin utspelas? Då har vi problem. Det borde vara något som utspelas bland oss hela tiden, inledde dramatikern, debattören och moderatorn Stina Oscarsson det tredje seminariet i serien om Hållbar demokrati.

Riksdagsledamoten Carl Schlyter och Siri Steijer, programansvarig för arbetsmarknadsfrågor på Timbro, var inbjudna att prata till dagens tema ”ekonomi, arbete och människovärde”.

Stina Oscarsson berättade om ett besök på en skola där en elev frågade henne om demokrati var ett adjektiv eller verb. En fråga hon först efter att de utvecklat den insåg var genial. För om verb är ett ord som står för handling borde demokrati vara ett verb, men som det ser ut idag börjar det mer likna ett adjektiv.

Vad krävs för att demokratin ska bli ett verb?

Hon menade att berättelsen om arbetet är central. För har du inte ett arbete är du i ett utanförskap. Ett arbete behövs för att kunna konsumera och ha råd med det som vi tycker är viktigt.

Författaren Sara Lidman föreslog på sin tid att vi skulle sänka vår arbetstid till 4 timmar om dagen för att orka vara medborgare. Hon menade att vi behövde tid också för att utvecklas utanför arbetet. Den tekniska utvecklingen borde sänka arbetstiden, men det verkar vara tvärtom. Ändå, varför frågar ingen varför människor mår dåligt?

- Innanför eller utanför, hur kompatibel är berättelsen om tillväxt? Demokrati över arbetet, över arbetsplatserna, pratar vi väldigt lite om, sa Stina Oscarsson innan hon lät Carl Schlyter ta över.

Verb kräver tid

- För att demokrati ska fungera måste vi ha tid. Men Sverige har ökat årsarbetstiden och då får vi mindre tid för annat än arbete. Vi är inte lyckligare, sa Carl Schlyter.

Lyckan går upp och ner hela tiden, menade han, och att vårt mående är beroende av hur vi lyckats täcka våra basala behov eller inte. Den som till exempel skulle vistas utomhus i februari utan kläder kommer inte överleva länge. Så våra dagar fylls av arbete för att ha råd med allt mer saker.

Sociala nätverk och egentid för att kunna utvecklas är viktiga delar i människors liv och för att få uppskattning för annat än arbete som går ut på att få pengar och ha råd med saker. Om vi utgår från att tillväxten ska skapa jobb fastnar vi i fel tänk, menar Carl Schlyter.

- Vi har inte kortat arbetstiden sedan 1975. Men om vi blir effektivare borde vi kunna sänka arbetstiden och inte utveckla köpkraften. Då kommer vi att må bättre och få mer tid över för att utvecklas på det personliga planet. Demokrati förutsätter att vi har lika mycket tid över för den privata utvecklingen.

Motsatt åsikt

Siri Steijer kontrade med att hon och Carl Schlyter nog har motsatt åsikt om allt och hänvisade bland annat till den artikeln hon nyligen skrivit om avskaffandet av den lagstadgade semestern.

- I tider av populism där människor söker svar på enkla svar på svåra frågor är friheten alltid hotad. Det vill säga frihet i klassisk liberal bemärkelse, friheten från statens intrång i människors liv är där äganderätten är central, sa Siri Steijer.

Som exempel tog hon bland annat upp anställningsfsubventioner som kostar mycket istället för att sänka lönerna så att folk har råd att leva. På så sätt skulle resultatet hjälpa fler in på arbetsmarknaden. Hon menade att det att vi har världens högsta skatter är en kränkning av äganderätten. Hon tog också upp diskussionen om medborgarlön som går ut på att ha rätt att få betalt för att existera.

- Att få pengar när man inte har jobb ses som en rättighet.

Vidare tog hon upp gränsen för äganderätten, när det gäller rätten att tigga, rätten att söka asyl eller om äganderätten ska sträcka sig så långt att vi inte har rätt att anställa en viss person, exempelvis på grund av kön, oavsett vad det leder till för konsekvenser.

Höga kostnader för sjukvård ger oss inte rätt att putta gamla ut för ättestupan även om det skulle sänka kostnaderna. Det visar, menade hon, hur fel man kan hamna om man bara utgår från kollektivtänkandet.

- Färre verkar värdera valfriheten. Problemet med demokrati är att den kan avskaffa sig själv. En liberal bör alltid försvara en människas rätt att säga sin mening. Naturligtvis ska även nazister få säga sin mening, men kan liberaler se demokratin som legitim om personer och partier som vill störta friheten tar sig in i riksdag och regering. Eller om vi istället ska ha en minimal stat med statiska lagar som endast skyddar de negativa rättigheterna och upprätthåller rättsstaten. Och som kanske snarare än av röstfiskande politiker styrs av byråkrater. Kommer det då en gräns när demokratin anses legitim och staten bara ska upprätthålla rättigheter?, sa Siri Steijer.

Reflektioner kring ägandet

Stina Oscarsson poängterade att de två gästerna trots allt nog inte tycker helt olika. För i försvaret för att rättigheter och skyldigheter är individuella är båda överens.

- En annan form av ägande är rätten till tystnad, rätten till ren luft och att röra sig fritt. Rättigheten att göra onödiga val. Vissa statliga förbud behövs för att nå målen. Världen har förändrats och andelen av vad vi tar del av vår jord har ökat. Det är rimligt att begränsa människors rätt till ägande då det påverkar mycket människor på ett negativt sätt sa Carl Schlyter.

Siri Steijer ser en äganderättslig konflikt när det handlar om miljö, eftersom en människas beteende som påverkar miljön påverkar andras levnadssituation och att det där ur ett kontraktsteoretiskt perspektiv kan ses som legitimt att staten ska reglera detta.

- Vill vi att det är staten och politiker som väljer åt oss? Är vi alltid beredda att ta konsekvenserna av våra val. Ser vi våra egna begränsningar. Det sitter politiker som kan missbruka makten. Så fort staten samlar in pengar är det en maktförskjutning. Äganderätten är en grundförutsättning. Statens huvuduppgift ska vara att skydda människors negativa friheter och man ska ha rätt att få förhandla fram sin egen rätt att välja vad man vill göra med sin tid.