Forskning

Sverige är inte längre ett mönsterland i arbetet mot mobbning

Att ­på tio år gå från bäst till medel­måtta bör uppfattas som en stor besvikelse, något har slagit fel, säger Peter Gill, professor emeritus i pedagogik, vid Högskolan.

Sverige var bäst i klassen

Under många årtionden har förekomsten av mobbning i Sverige, i internationella studier, ofta varit lägst bland de undersökta länderna. Svenska myndigheter, beslutsfattare och skolansvariga har varit pionjärer i arbe­tet mot mobbning.

Sverige var bäst i klassen – men inte längre.

Något har slagit fel

Den nya PISA-undersökningen tar också upp förekomsten av mobbning. 15-åriga elever, från 35 OECD-länder, har beskrivit i vilken grad de hade blivit mobbade. Med det menas, medvetet utestängda från gruppen, retade/hånade, hotade eller slagna/knuffade av andra elever, eller upplevt andra ­elever sprida elaka rykten om dem.

I detta ”mobbningsindex” hamnar svenska elever på 12:e, 22:a, 19:e respek­tive 14:e plats, strax över OECD-genomsnittet.

- Sverige är inte längre ett mönsterland, något har slagit fel. Att ­på tio år gå från bäst till medelmåtta, bör uppfattas som en stor besvikelse, säger Peter Gill.

Professor emeritus Peter Gill

Professor emeritus Peter Gill

Minst en mobbad i varje klass

Rapporten konstaterar också att mobbning är det kanske största hotet mot elevers välbefinnande, med allvarliga konsekvenser för offer, mobbare och medlöpare, samt att det finns minst en mobbad i varje skolklass.

Har andra kommit ikapp?

En förklaring till att Sverige inte längre är bäst i klassen skulle kunna vara att andra länder har kommit ikapp. Att det alltså inte handlar om en ökad förekomst av mobbning i Sverige.

- Om det är så att ­andra länder har kommit ikapp Sverige, innebär det att nya tag måste tas. Att svenska lärare, rektorer och anti-mobbningsteam fortsätter att prioritera en trygg skola för alla skolbarn.

Ett ljus från Gävle

Tillsammans med forskare från Högskolan i Gävle, driver Gävle Kommun ett forskningsbaserat anti-mobbningsinitiativ, som har visat ­lovande resultat. Här anpassas insatser ut­ifrån specifika skolors särskilda förutsättningar,

På en skola i Gävle med 400 elever uppskattades i oktober 2016 antalet mobbade elever till 11 (fyra pojkar, sju flickor). I april 2017 var nio mobbade (fyra pojkar, fem flickor). I sex av 18 skolklasser förekom ingen mobbning vid båda mättillfällena.

- Nolltolerans är möjlig, men för att nå dit borde ansvariga fortsätta använda begreppet ”mobbning” i stället för ett sammelsurium av ­begrepp som kränkning, kränkande hand­lingar, kränkande behandling och så vidare, säger Peter Gill.

Kontakt

Peter Gill
Professor emeritus i pedagogik vid Högskolan i Gävle
Mobil: 070-349 86 40
E-post: peter.gill@hig.se

Text: Douglas Öhrbom
Foto: Privat