Promotionshögtiden

Doktorspromotion har förekommit i Sverige sedan 1600-talet och räknas som den viktigaste och mest traditionsomgärdade av de akademiska ceremonierna. Promotionsakten är en examensceremoni som härstammar från de äldsta medeltida universiteten i Sydeuropa.

Vid promotionen överlämnar lärosätet till sina nya doktorer samt hedersdoktorer tecknen på doktorsvärdigheten, de så kallade insignierna: hatt eller lagerkrans, ring och diplom.

Promovendi

Ordet promovere betyder ordagrant föra fram, skjuta fram, men i detta sammanhang närmast befordra. Den som ska promoveras kallas promovendus eller promovenda (i plural promovendi.) När de just har genomgått akten benämns de promotus, promota eller promoti.

Promotor

Promotor är den som genom insignierna ger promovendi doktorsvärdigheten. Ett viktigt inslag i promotionen är att denna succession markeras genom att promotor inleder ceremonin med att först kröna sig själv med krans eller hatt samt orden: "Jag NN, själv filosofie doktor... "

Hedersdoktor

Traditionen att utse hedersdoktorer, doctores honoris causa, inleddes år 1839, då den förste hedersmagistern, som det då hette, promoverades i Uppsala. Den blev dock vanlig först under tidigt 1940-tal och ett hedersdoktorat kan endast erhållas vid promotion. Praxis för vilka prestationer som hedras genom förläningen av ett hedersdoktorat skiljer sig åt mellan olika lärosäten.

Vid Högskolan i Gävle promoveras hedersdoktorer vid den Akademiska högtiden. Vid promotionen mottar hedersdoktorn insignierna, hatt, ring och diplom. Till hedersdoktor vid Högskolan i Gävle kan utnämnas en forskare eller lärare, anställd vid annat lärosäte, som har gjort viktiga insatser av betydelse för Högskolans forskning eller utbildning, eller en framstående kulturpersonlighet eller annan förtjänt person som genom sin gärning eller på annat sätt gjort insatser av stor betydelse för Högskolan och dess verksamhet regionalt, nationellt och internationellt.

Nya hedersdoktorer

Parnass

Den akademiska högtiden är full av symbolik, men få av dessa symboler är så inspirerande som Parnassen - den lilla trappa eller upphöjning som den blivande doktorn (promovendi) tillåts vandra över med hjälp av promotorn.

Högskolan i Gävles parnass har en mjuk kurvatur som påminner om det verkliga berget Parnassos siluett. Parnassen är designad av Ola Jeppsson vid ATM och tillverkad i material för långsiktigt hållbarhet, och är anpassad för fungera med så väl rullstol som höga klackar och halkiga lackskor. Den är dessutom lätt att både packa, förvara och frakta genom sin sinnrika design.

Högskolan i Gävles parnass

Bildtext: Högskolan i Gävles parnass Foto:

Insignier

Insignierna är tecknen på doktorernas nya värdighet och överlämnas av promotorn.

  • Huvudbonaden är det första insigniet. Vid en medicinsk, teknisk eller ekonomisk examen utdelas en svart doktorshatt som är en symbol för frihet och makt. Längst fram på hatten sitter ett guldspänne som varierar i utseende beroende på examen. Vid en filosofie examen utdelas istället en lagerkrans som i den antika världen var en symbol för vetenskapliga, litterära och atletiska meriter. Alla doktorer som promoveras har rätt att bära doktorshatten.
  • Diplomet är det faktiska beviset på att innehavaren är promoverad. Diplomet rullas och förseglas i en diplometui. Diplomet, mästarbrevet, utformat efter alla konstens regler, har från början varit av största vikt som officiellt examensbevis.
  • Doktorsringen är en symbol för samhörighet och doktorns trohet till vetenskapen. Under ceremonin delas ringen endast ut till hedersdoktorer, men varje doktor kan själv inhandla en ring om man så önskar. Den nye doktorn kan kontakta ceremonimästaren för hjälp med att inhandla en doktorsring.
Om Högskolan