2015-05-29


Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.

Vi vet för lite om klimatnyttan av materialåtervinningen

Många tidigare studier om nyttan av materialåtervinning håller för dålig kvalitet, man förstår inte vad de visar, säger Karl Hillman, miljöforskare vid Högskolan i Gävle.


Karl Hillman har nu avslutat ett 1.5-årigt projekt där han 10 år bakåt i tiden har analyserat data från tidigare studier om materialåtervinning

Förstår inte vad tidigare data visar

- Problemet är att det har varit svårt att hitta grunden till tidigare data. De har inte varit väldokumenterade, man förstår inte vad de visar, säger Karl Hillman.

Ganska få studier av dem han gick igenom höll tillräckligt god kvalitet för att kunna användas i ett nordiskt sammanhang. Väldigt många studier, ca 50 stycken, höll inte måttet.

Det finns en klimatnytta

Det behöver göras fler studier, men de som höll god kvalitet visar att det finns en klimatnytta med materialåtervinning jämfört med att producera nytt material.

- Jag har nu valt ut de data som jag bedömer har tillräckligt god kvalitet för att användas av branschen.

Gör egna nordiska studier

Han efterlyser nu egna nordiska studier med de bästa tillgängliga data om materialåtervinningen.

- Jag kan också tänka mig att man tar fram specifika data för olika typer av material och återvinningskedjor, och för resursanvändning och övrig miljöpåverkan.

Återvinningskedjan

Återvinningskedjan ser olika ut beroende på energimix, transportavstånd och olika processer för att tillverka aktuellt material och det sammantaget avgör vilka klimatprestanda de olika materialen har.

- Vill man använda sådana här data som underlag för hur man ska utforma de här systemen i framtiden så bör man göra specifika och inte som nu generella modelleringar.

Rapporten

Karl Hillman kommer att presentera sin rapport på måndag 1 juni på Återvinningsindustriernas årliga konferens, där bl.a. klimat- och miljöminister Åsa Romson och Anders Wijkman också medverkar som talare.

Rapporten kommer att publiceras av Nordiska Ministerrådet under juni.



För ytterligare information:
Karl Hillman, universitetslektor i miljöteknik vid Högskolan i Gävle
Telefon: 026-64 84 14, 070-191 45 59 
E-post: karl.hillman@hig.se



Text: Douglas Öhrbom