Spikning: Första doktorsavhandlingen inom hälsofrämjande arbetsliv

Ny avhandling, tillika den första inom hälsfrämjande arbetsliv, om arbetsförmåga, välbefinnande och återgång till arbete bland kvinnor av Mamunur Rashid vid Akademin för hälsa och arbetsliv.

Spikning av doktorsavhandlingen " Women on sick leave for long-term musculoskeletal pain: Factors associated with work ability, well-being and return to work" av Mamunur Rashid sker i biblioteket onsdagen den 18 december kl. 12:15.


Datum: onsdag den 18 december
Tid: 12:15
Plats: Forskarhörnan


Välkomna!

Sammanfattning

Bakgrund: Sjukskrivning (SL) på grund av långvarig muskuloskeletal smärta (MSP), främst i nacke, axlar och rygg, är vanligt bland kvinnor i Sverige. Långvarig MSP påverkar deras dagliga liv och orsakar nedsatt arbetsförmåga och långvarig SL. Därför behövs kunskap om faktorer ur ett multidimensionellt perspektiv som kan hindra eller främja arbetsförmåga och välbefinnande i processen att återgå till arbete (RTW) bland kvinnor som är sjukskrivna på grund av MSP. Syftet med denna avhandling var att identifiera faktorer av betydelse för arbetsförmåga, välbefinnande och RTW bland kvinnor med SL på grund av långvarig smärta i nacke/axlar och/eller rygg.

Metoder: Studie I är en systematisk litteraturöversikt. En omfattande systematisk sökning genomfördes i databaserna Medline, CINAHL och PsycINFO, från deras start till februari 2016. Inklusionskriterierna var följande: population av män och kvinnor i åldrarna 18-65 år, arbetsfrånvaro ≥ 2 veckor, smärta i nacke/axlar eller rygg. Utfallsvariabeln var RTW. En ytterligare sökning genom referenslistor och citeringar av de inkluderade studierna utfördes i Scopus. Totalt 10 studier sållades ut för kvalitetsbedömning och syntes av resultat. Syntesen gjordes på basis av likheter i innehållet av mätningarna. I Studie II-IV gjordes en enkätundersökning via post till 600 kvinnor i centrala och norra Sverige under våren 2016. Inklusionskriterierna var kvinnor i åldrarna 18-65 år, ≥ 50% SL från arbetet, SL ≥ 1 månad på grund av smärta i nacke/axlar och/eller rygg (≥ 3 månader) och språkkunskaper i svenska. Exklusionskriterierna var reumatoid artrit, multipel skleros, stroke, cancer, Parkinson, bipolär sjukdom, schizofreni och graviditet. Under våren 2017 skickades en uppföljningsenkät till de 208 kvinnorna som svarade på den första enkäten, och 141 svarade. Studie II var en tvärsnittsstudie där multipel linjär regression användes för att undersöka sambandet mellan faktorer och arbetsförmåga respektive välbefinnande. Studie III hade en prospektiv design med en 1-års uppföljning. En multipel logistisk regressionsanalys genomfördes för att avgöra om arbetsförmåga och välbefinnande kan prediktera RTW. Förmågan av Work Ability Index (WAI) som skattning av arbetsförmåga och Life Satisfaction Questionnaire (LiSat-11) som skattning av välbefinnande att diskriminera mellan kvinnor som RTW och som inte RTW (NRTW) undersöktes med hjälp av Receiver Operating Characteristic (ROC) kurvor. Studie IV hade en prospektiv studie med en 1-års uppföljning. Klusteranalys användes för att selektera potentiella prediktorer, och en multipel logistisk regressionsanalys användes för att identifiera signifikanta prediktorer för RTW.

Resultat: Studie I indikerade att tro på tillfrisknande, hälsorelaterade faktorer och arbetsförmåga kan vara viktiga att rikta insatser mot för kvinnor och män med långvarig nacke eller ryggsmärta. Litteraturöversikten fann också en brist på studier av hög kvalitet. Studie II visade att tron på att vara tillbaka i arbetet inom 6 månader, smärtintensitet och s.k. spänt arbete hade ett samband med arbetsförmågan hos sjukskrivna kvinnor med långvarig smärta i nacke/axlar och/eller rygg. Tro på sin egen förmåga och depression var associerade med välbefinnande. Resultaten från studie III visade att arbetsförmågan var viktig för RTW bland kvinnorna. WAI kunde diskriminera mellan kvinnor som RTW och NRTW, medan LiSat-11 inte kunde det. Resultaten från Studie IV indikerade att bemästring genom ökande beteendeaktiviteter, tron på att vara tillbaka i arbetet inom 6 månader och socialt stöd utanför arbetet predikterade RTW bland kvinnorna.

Slutsatser: Resultaten från de empiriska studierna av endast kvinnor stämde delvis överens med resultaten från den narrativa litteraturöversikten av män och kvinnor. Fortsatta studier av prognostiska faktorer för återgång i arbete skulle således kunna vinna på att undersöka kvinnor och män separat. Faktorerna som framkom i de empiriska studierna skulle behöva undersökas närmare för att klargöra om någon eller några av dem har en medierande eller modererande effekt på utfallsvariabeln RTW.


Bildkälla: https://www.flickr.com/photos/esthermax/30230911806 (Beskuren och storlek ändrad för att passa layout)

Publicerad av: Malin Almstedt Jansson Sidansvarig: Veronica Liljeroth Sidan uppdaterades: 2019-11-27
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)