Sök

Miljöforskare om FN-mötet i Stockholm: "Det krävs samma kulturella förändring som då vi avskaffade slaveriet"

2022-06-01 

50 år efter det första avgörande miljömötet i den svenska huvudstaden 1972, samlas nu delegaterna igen för Stockholm+50.
- Det krävs samma kulturella förändring som då vi avskaffade slaveriet, där djuren och naturen får lika rätt att existera som vi människor, säger Matteo Giusti, forskare vid Högskolan i Gävle.

Lappuggla

Foto: Magnus Martinsson/N/TT

Sättet vi ser på naturen som något vi kan använda och missbruka, något vi är separerade från och inte egentligen anslutna till, kommer historiskt från 1600-talet och en serie filosofer som såg naturen som en maskin.

Matteo Giusti

Matteo Giusti

- Den perfekta grunden för den industriella utvecklingen med framsteg på bekostnad av djuren och landskapet. Idén att djur inte har några känslor, inte förtjänar någon empati, kommer från denna historiska kontext, säger Matteo Giusti.

"Vår enda chans är att förändra oss"

För 200-300 år sedan ställdes inga frågor kring att förslava människor, menar Matteo Giusti, slavar användes och missbrukades och betraktades då inte som lika mänskliga som andra människor.

- Vi måste genomgå samma sorts kulturella förändring, där vi kommer att betrakta djuren som likvärdiga och lika viktiga som alla andra former av liv, som mänskligt liv. Vi måste ge dem samma rättigheter att existera, liksom träd, plantor och floder.

Och detta är något som nu sker, i Nya Zeeland gav man samma rätt som människor har att existera, till floden Whanganui River. I Ecuador skrevs ekosystemens rätt att existera in i konstitutionen, vilket snart följdes av Bolivia.

- Vi lever på en liten planet med begränsade resurser och mångfalden och rikedomen i allt liv på jorden är det som säkerställer förnyelsen av dessa resurser. Gör vi för stora hål i denna livsväv, kommer den inte att kunna stödja nästa generation människor.

Allt som behövs finns

Forskarnas rapport som publiceras inför FN-mötet i Stockholm hävdar att alla ingredienser för förändring finns, från ett växande offentligt stöd för strukturella förändringar till att utvecklingen av ren teknik sker snabbare än väntat.

Och att förändring kan ske genom att göra hållbara livsstilar till standardvalet för människor och främja affärsmodeller som levererar tjänster som säkerställer samhällenas långsiktiga hälsa, inte kortsiktiga ekonomiska vinster.

– Det finns bara ett sätt att säkerställa en långsiktig och hållbar utveckling för våra barnbarn. Att vi förändrar hur vi ser på framsteg och utveckling, till det som säkerställer hälsan och motståndskraften för allt liv på planeten, säger Matteo Giusti.

Rapportens rekommendationer inkluderar:

  • Att ersätta BNP som det enda måttet för att mäta framsteg och istället fokusera på indikatorer som tar hänsyn till "inkluderande välstånd" och den vårdande ekonomin
  • Inrätta ett regelbundet FN-forum om hållbar livsstil
  • En global kampanj om naturbaserad utbildning för barn
  • Förvandla människors vardagliga relation till naturen genom att integrera den i städer; skydda djurens välbefinnande och övergå till mer växtbaserad kost
  • Den säger också att politiker bör dra nytta av lokal kunskap från ursprungsbefolkningen
  • Rapporten efterlyser förbättrad samordning mellan stater för att ta itu med ekologiska och andra kriser och ett starkare ansvar för dem som inte agerar

Rapporten
Artikel i The Guardian


Text: Douglas Öhrbom
Foto Matteo Giusti: Anna Sällberg

Stockholm+50

Den 2 och 3 juni 2022 samlas världsledare och representanter från regering, näringsliv, internationella organisationer, civilsamhället och ungdomar i Sverige för Stockholm+50 – ett internationellt möte för att driva åtgärder mot en sund planet för allas välstånd.

Vid konferensen 1972 antog 113 länder Stockholmsdeklarationen och handlingsplanen för den mänskliga miljön, vilket placerade miljöfrågor i främsta rummet för internationella angelägenheter.

Webbplats Stockholm+50

Kontakt

Matteo Giusti, miljöforskare vid Högskolan i Gävle
Tel: 076-781 73 07
E-post: Matteo.Giusti@hig.se

Publicerad av: Douglas Öhrbom Sidansvarig: Anders Munck Sidan uppdaterades: 2022-06-01
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)