Gå till eugreenalliance
Sök

Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.


Koncentrationsförmåga avgörande för minnet i en dålig ljudmiljö

Patrik Sörqvist

Patrik Sörqvist


Patrik Sörqvist, doktorand vid Högskolan i Gävle, visar i sin forskning varför bakgrundstal, oväntade ljud och flygplansbuller försämrar minnet för visuell information.

Patrik Sörqvist, verksam vid akademin för teknik och miljö, undersöker i sin avhandling "The role of working memory capacity in auditory distraction" hur arbetsminneskapacitet (som är ungefär samma sak som koncentrationsförmågor) påverkar effekten av störande ljud på kognitivt arbete.

Frågor som berör minnet och dess natur har varit föremål för filosofiska diskussioner i årtusenden, kanske just för att minnet är ett centralt fenomen i varje människas liv. Kännedom om hur minnet fungerar är förstås inte bara ett viktigt grundvetenskapligt mål, utan det har också självklara tillämpningsområden, inte minst inom skolverksamheten.

 
Tidigare forskning har gett resultat i olika riktningar, några studier tyder på att effekten av buller inte bestäms av arbetsminneskapaciteten medan andra studier har tytt på att människor med bättre arbetsminneskapacitet blir mindre störda av buller. Patrik Sörqvists avhandling har bidragit med att belägga varför sambandet bara uppkommer i vissa situationer.

 
- Det är särskilt när ljudet är överraskande som koncentrationsförmågor bestämmer hur störd man blir av ljudet. Några exempel på sådana ljud är ringsignaler, slamrande dörrar, och plötsliga skrik, säger Patrik Sörqvist.

 
Resultaten visar också att bakgrundstal har en särskild roll, eftersom det innehåller ord med betydelse, till skillnad från andra typer av ljud som flygplansbuller. Generellt kan man säga att talbuller är mer störande än andra typer av ljud, men att det i första hand är människor med låg arbetsminneskapacitet som blir störda. Även om avhandlingen i första hand ger ett grundforskningsmässigt bidrag finns också vissa tillämpningsområden.

 
- Bullerinterventioner är mycket kostsamma och det skulle vara fördelaktigt om man känner till vilka människor som blir som mest behjälpta av interventionen. På så vis kan man rikta resurserna så att de med störst behov får den hjälp de behöver.

 
Den 4 juni 2010 försvarar Patrik Sörqvist sin avhandling vid Luleå tekniska universitet.

För mer information, v v kontakta:
Patrik Sörqvist, Akademin för teknik och miljö, 026- 648542 alt. 070-208 14 40

Publicerad av: Douglas Öhrbom Sidansvarig: Veronica Liljeroth Sidan uppdaterades: 2010-06-01
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)