Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.

2011-10-03


De förväntningar läraren har speglar elevernas resultat i skolan

Kristina Andersson

Kristina Andersson

Lärare som vill arbeta jämställt i skolan måste börja med sig själva och sina egna föreställningar om ämnena, det gäller att se och utmana de egna föreställningarna  sade Kristina Andersson, genusforskare och adjunkt vid Högskolan i Gävle vid en föreläsning på bokmässan i Göteborg.

Omedvetenhet om egna värderingar


Kristina Andersson har i flera år bedrivit sin forskning tillsammans med en grupp förskollärare och lärare i grundskolans tidiga år som arbetade med naturvetenskap. Lärarna kände sig från början trygga med genusfrågor som de arbetat med länge, men de hade inte alltid ämneskunskaper. Och det förekom motstridiga föreställningar om genus.

- Trots att man drev ett jämställdhetsprojekt såg man inte sin egen värdering av flickors och pojkars prestation. Flickors målsättning såg man främst som att det skulle bli en estetisk och fin produkt. Det såg man inte på samma sätt bland pojkar.

Förändra egna föreställningar


Även den som har målsättningen att arbeta jämställt kan visa sig värdera barnen olika så att till exempel pojkars aktiviteter värderas högre än flickors. Högpresterande flickor beskrivs som flitiga, högpresterande pojkar som begåvade.  Då måste man i första hand bli medveten om och förändra den egna föreställningen.

- Redan i lärarutbildningen måste studenterna få bättre genuskunskaper och bli mer medvetna om vilka föreställningar de själva bär på.

Ett genusperspektiv även på ämnets innehåll


Det behövs ett genusperspektiv även på ämnets innehåll. Hur påverkas undervisningen av en stereotyp och manligt kodad bild av naturvetenskap och teknik?  Den bilden kan ingå i pojkars identitetsskapande på ett naturligt sätt, bilden av forskaren i labbrock är däremot svår att förena med identiteten som tonårsflicka.

Gäller det att använda barnens egna erfarenheter


Egna känslomässiga upplevelser hos lärarna var också något som påverkade bilden av de naturvetenskapliga ämnena. Med det här förändringsarbetet fick de syn på barnens känslor av nyfikenhet och glädje.

De började därmed bearbeta sina egna föreställningar om ämnena. Flera hade en bakgrund där de känt sig dumma i samband med undervisningen i  naturvetenskap, och att förstå sig på natur och teknik blev något för en liten skara av intelligenta människor.

För läraren gäller det att använda barnens egna erfarenheter av naturvetenskap, ställa öppna frågor som utmanar och fånga det oväntade som kan väcka nyfikenhet.  Det kan ge en ny syn på vad naturvetenskap för barn kan innebära.

Föreläsningen arrangerades av Nationella sekretariatet för genusforskning under Bokmässan i Göteborg. Det är en del i satsningen Genusskolan.se.

För mer information, v v kontakta:
Kristina Andersson, universitetsadjunkt vid akademin för teknik och miljö
Tel: 026-64 82 45
E-post: kns@hig.se

Publicerad av: Douglas Öhrbom Sidansvarig: Veronica Liljeroth Sidan uppdaterades: 2011-10-03
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)