Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.

2015-12-03


Tryckfrihetsdagen firades

250 år av svensk tryckfrihet uppmärksammades under onsdagen 2 december i Krusenstjernasalen. En nära nog fullsatt sal lyssnade till fem pålästa talare, alla med olika infallsvinklar till Tryckfrihetsförordningen från 2 december 1766.

Först ut efter att rektor Maj-Britt Johansson hälsat välkomna och dystert sammanfattat läget för yttrandefriheten i världen var experten på området, journalisten med mera Nils Funcke som gjorde en tillbakablick och upprepade vad vi hört flera gånger.

– Vi tar yttrandefriheten och tryckfriheten som något självklart som bara finns där. Men så har det inte alltid varit. I tider när samhället utsätts för inre omvälvningar eller yttre tryck så kringskärs även de här stora principerna som politikerna bekänner sig till.

Kyrkan första undantaget

När Tryckfrihetsförordningen antogs 1766 avskaffades censuren, men inte för teologiska skrifter, berättade han. Och det tog faktiskt 200 år att koppla bort religionen från förordningen.

Kyrkans makt hängde faktiskt med längre, ända in på 1970-talet var det ett brott att driva gäck med kyrkan. Åt andra hållet kan det däremot gå fort. Under kriget ville politikerna göra nya undantag från förordningen och skickade brev till landets chefredaktörer och bad om försiktighet i formuleringarna.

Modernare avsteg finns

Nyare exempel fann han i Skövde kommuns förhållningsorder till sina medarbetare om att inte uttala sig för media och där nämndes han även HiG:s tidigare kommunikationspolicy vilket han nöjt konstaterade var under omarbetning.

Dramatikern, författaren och regissören Stina Oskarsson ställde dagen ihop med Stig Dagermans författarskap genom citat ur hans novell ”Vårt behov av tröst är omättligt” och andra och menade bland annat vårt behovs av kulturprogram i radion när världen knakar i fogarna eller flyktingar flyr för sina liv, inte ekonominyheter.

Offentlighetsprincipen ovärderlig

Tidigare chefredaktören för Dagens Nyheter och publicisten Arne Ruth, tog sig också bakåt i tiden till prästen Anders Chydenius från nuvarande Finska Österbotten, vilken faktiskt var den som lade grunden för Tryckfrihets- och yttrandefrihetslagarna i Sverige.

– Dessutom gav han oss offentlighetsprincipen som är ovärderlig. Han sa bland annat att all makt korrumperar och han menade även icke offentlig makt.

Anders Chydenius benämnde bruket av hushållerskor och pigor som slaveri.

– Klassfrågan kan man inte blunda för i något ekonomiskt system.

Gävle fristad för bildkonstnär

Från Konstcentrum kom Anna Livion Ingvarsson och Hanna Nordell som berättade om arbetet för att göra Gävle till Sveriges första fristad för en hotad konstnär. I våras avslog ju kammarrätten en begäran om att få ansökan ogiltigförklarad och därmed blev Gävle världens första fristad för en bildkonstnär.

Med på videolänk från USA fanns även Stig Dagermans dotter Lo Dagerman.

Dagermanhörnan invigdes

I samband med firandet av det fria ordet invigdes i Högskolan bibliotek Dagermanhörnan där man numera kan slå sig ned i en bekväm fåtölj med en bok ur Stig Dagermansamlingen i bokhyllan.
Bengt Söderhäll och Urban Forsgren stod för den musikaliska delen.

Åhörarna bjöds efteråt på smörgås med saltkött och gurka, ett motiv hämtat ur en annan tänkvärd Dagermantext.

Text och foto: Ove Wall

Publicerad av: Ove Wall Sidansvarig: Veronica Liljeroth Sidan uppdaterades: 2015-12-16
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)