HiG-podden: Forskning om våld i nära relationer ska bidra till ökat stöd till utsatta

2019-11-15 

Nästan varannan kvinna i Gävle kommun har i en enkät svarat att de utsatts för någon form av våld i nära relation i vuxen ålder. Det är också vanligt att barn i familjen samtidigt utsatts eller bevittnat våld i hemmet. Det visar forskning som Sara Skoog Waller, forskare inom psykologi vid Högskolan i Gävle, jobbar med.

Sara Skoog Waller, doktorand i vittnespsykologi. Forskar även om våld i nära relationer.

Sara Skoog Waller.

Hon är doktorand och i sin avhandling riktar hon in sig på vittnespsykologi, men vid sidan om det jobbar hon även med forskning som rör våld i nära relationer. På uppdrag av Gävle kommun har hon tillsammans med kollegor vid Akademin för hälsa och arbetsliv gjort en bred kartläggning av förekomsten av våld i nära relationer i Gävle kommun.

– Det vi ser är att ungefär 40 procent av kvinnorna som svarade i enkätundersökningen hade blivit utsatta för någon typ av våld i vuxen ålder och motsvarande siffra för männen är ungefär 25 procent, säger hon.

På flera sätt är skillnaderna stora mellan könen.

– Våldet mot kvinnor har generellt en högre allvarlighetsgrad och det är mer systematiskt och upprepat. Män utövar oftare våld mot kvinnor i en kontext av kontroll och utsatta kvinnor upplever oftare rädsla och minskat livsutrymme, säger Sara Skoog Waller.

Även barnen blir brottsoffer

En del i forskningen som hon särskilt vill lyfta fram är barns utsatthet.

– Barn som bevittnat våld i hemmet får lika allvarliga psykiatriska konsekvenser som barn som utsätts för direkt våld. Så barn som bevittnar våld är också brottsoffer.

I de fall då de våldsutsatta hade barn, visade kartläggningen att barnen ofta hade varit utsatta för direkt våld av samma förövare eller varit närvarande när mamman utsatts.

Sara Skoog Waller anser att dessa resultat är särskilt viktiga för yrkesgrupper som möter våldsutsatta, exempelvis inom socialtjänsten.

– Möter du en förälder som utsatts för våld i nära relation är risken hög att barnet antingen bevittnat eller utsatts för direkt våld av samma förövare.

Forskare skiljer mellan flera typer av konsekvenser som våld i nära relationer ofta får för den utsatta; fysiska, psykiska och ekonomiska konsekvenser.

– De ekonomiska är väldigt viktiga att uppmärksamma. Ekonomiskt våld kan handla om att partnern har tagit lån i den utsattas namn, tvingat den utsatta att ta krediter eller inte låtit den utsatta ha egna pengar eller ekonomiskt utrymme. Det ekonomiska våldet är ett sätt att kontrollera en person, vilket kan få livslånga konsekvenser för den utsatta.

"Ett folkhälsoproblem"

Med en bakgrund inom kvinnojoursrörelsen har Sara Skoog Waller fått se konsekvenserna av våld i familjer på nära håll. Hon har arbetat ideellt inom kvinnojouren Blåklockan i Gävle och suttit som ordförande och ledamot i styrelsen.

– Det här är ett folkhälsoproblem som är otroligt utbrett. Kvinnor och barn som utsatts för våld går igenom väldigt svåra saker och ändå har de svårt att få det stöd som de behöver och har rätt till. Så det är verkligen en fråga jag brinner för, hur stödet till kvinnor och barn som utsatts för våld ska bli bättre.

Hon vill lyfta fram det så kallade latenta våldet som påverkar den utsatta personens hela tillvaro, oavsett plats och tid på dygnet.

– Våld är inte bara en handling som utövas här och nu i realtid, utan det inskränker en persons hela livsutrymme och frihet vare sig förövaren är närvarande eller inte.

Gävle kommun använder redan rapporten med namnet ”Jag önskar att de hade trott mig” som Sara Skoog Waller har skrivit tillsammans med kollegor från Högskolan, för att se omfattningen av våldet i kommunen. Den ger en fingervisning om hur stöd och resurser kan riktas.

En anmälan ska göra skillnad

Nu har hon ett projekt på gång som handlar om upplevelser av ensamhet hos kvinnor som utsatts för våld, bland annat kopplat till i vilken omfattning de söker stöd.

– Många av de här kvinnorna upplever att det inte spelar någon roll om de polisanmäler för att det inte gör någon positiv skillnad för deras situation. Bristen på stöd är ett stort problem som vi måste ta på allvar. Våldsutsatta ska känna att det går att bli tagen på allvar, få hjälp och ta sig ur sin situation. Det är det viktigaste för att fler ska bli fria, säger hon.

Fler avsnitt av HiG-podden.

Text och foto: Anna Sällberg

Kontakt

Sara Skoog Waller

Telefon: 026-648857

E-post: sara.wallerskoog@hig.se

Publicerad av: Anna Sällberg Sidansvarig: Hasse Nordlöf Sidan uppdaterades: 2019-11-15
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)