- Vår forskning är avgörande för att ställa om till ett klimatneutralt och hållbart samhälle och därmed förbättra människans livsmiljö, säger Mathias Cehlin, vetenskaplig ledare för Högskolans profilerade forskningsområde, Hållbar stadsutveckling.
Mathias egen forskning har bland annat handlat om att synliggöra, för att kunna åtgärda, luftföroreningar inom- och utomhus.
- Luftföroreningar är något av ett osynligt problem, man uppskattar att cirka sju miljoner människor i världen, varav drygt sju tusen i Sverige, dör i förtid varje år på grund av långvarig exponering av luftföroreningar.
Han fascinerades redan som liten av rymden, av teknik och matematik.
Ett intresse som, via kortare utflykter till Lawrence Berkeley National Laboratory och Vattenfalls vind- och kärnkraftsprogram, förde honom till ledarskapet för Högskolans första forskarskola Reesbe (resurseffektiva energisystem i den byggda miljön) och till vetenskaplig ledare för det strategiska forskningsområdet, Hållbar stadsutveckling.
Reesbe är ett jätteprojekt som pågår 2013-2022 och som involverat 20 företag, tre lärosäten och 20 doktorander, där fokus varit på energifrågor för minskad resursanvändning och minskad klimat- och miljöpåverkan.
- Industridoktoranderna har blivit som en bro för kunskapsöverföring åt båda håll. Vi har fått ett lärande för hur företagens problem ser ut samtidigt som det ökat vårt nätverk enormt med andra lärosäten, forskarkollegor och näringslivet.
- Reesbe lade också grunden för den fantastiska miljö som har utvecklats vid Högskolan, en förutsättning för att vi kunde få den nya forskarskolan Future Proof Cities.
Den 3 november invigdes forskarskolan "Future-Proof Cities" där forskarna, tillsammans med näringslivet och samhällsplaneringen, direkt ska kunna implementera lösningar för en hållbar stadsutveckling.
- När vi inför starten träffade kommuner och lokalpolitiker, bostads- och energiföretag, lyfte de sina mål för en hållbar stad, ekologiska, ekonomiska och framför allt sociala.
- Den kompetens vi har och den strategiska satsning inom forskningsområdet vi gör på Högskolan matchar perfekt behoven vi ser hos dessa kommuner. Men vi är inte nöjda med forskarskolan utan tittar hela tiden framåt, säger Mathias.
EU har nu gått ut med "The new green deal" som innebär att Europa ska bli den första klimatneutrala kontinenten 2050.
- En jätteutmaning, denna gröna omställning kommer att innebära enorma investeringar framöver, men det innebär samtidigt en väldig inspiration och motivation.
Energimyndigheten kommer att dela ut 650 miljoner kronor till ett antal kompetenscentrum med koppling mot grön omställning och energiomställning och Mathias säger att de kommer att satsa för att ett av dessa ska ligga i Gävle.
- Vi kommer att söka samarbeten med andra universitet, bland annat universiteten i Linköping och Umeå, och med Stockholm Resilience Centre.
Mathias säger att han utvecklats mycket av att driva en forskarskola och att det gett honom ett större samhällsengagemang och intresse för samhällsfrågor.
- Att se de unga drivna doktoranderna, man blir själv medryckt i en sådan miljö. Hur de växer som människor och hur de utvecklas till självständiga forskare, det är en väldigt häftig resa.
- Jag ser mycket positivt på framtiden, vi har en spännande och intressant mix av forskare med olika bakgrund och olika spetskompetens som kompletterar varandra väldigt bra, säger Mathias Cehlin.
