Sök

Forskningsprogram: Digital Shapeshifting

Digital Shapeshifting är ett forskningsprogram inom området Hälsofrämjande arbete. Programmet syftar till att försöka förstå hur digitaliseringen på olika sätt kan vara hälsofrämjande.

Den digitala transformationen av offentlig sektor syftar till att förenkla, förbättra och att göra kontakten mer tillgänglig. Digitaliseringen har bidragit till nya möjligheter för oss på ett sätt som vi inte kunde föreställa oss för bara ett par decennier sedan. På gruppnivå har vi fått en ökad digital tillgänglighet men långt ifrån alla finner sig inkluderade. Digitalt utanförskap är något som kan förstås i relation till digital vana, men också generationstillhörighet och ekonomiska omständigheter – det finns även möjliga sårbarheter för individer, grupper, organisationer och samhällen - knutna till digitalisering och den digitala transformationen.

Behålla och främja hälsa i en digitaliserad värld

Teknologiska innovationer har genom historien bidragit till mer utvecklade samhällen, samtidigt som det också inneburit risker och utmaningar på alla nivåer. Digitalisering har inneburit möjligheter för människor till en ökad levnadsstandard – samtidigt ser vi risker när digital teknik använts felaktigt eller med okunskap: avsiktligt eller oavsiktligt. I programmet om digitaliserat arbete undersöker vi konsekvenser och tillämpning av digitala livsformer och hur digitaliseringen kan bidra till ett hälsofrämjande, tryggare och hållbart samhälle, ex. genom tillgängliggörande av information och ökad kunskap. Programmet vill också bidra med perspektiv och medvetenhet kring etiska dilemman som kan uppstå och uppstår i det vardagliga livet, i mötet mellan människa och digital teknik.

Vilka förmågor och förutsättningar krävs?

När kontakten mellan individ och välfärdsorganisationer digitaliseras finns det en risk att inte alla hänger med, förstår, vill eller kan, vissa har inte den teknik som krävs – människor riskerar att hamna i ett digitalt utanförskap; andra använder tekniken på ett otillåtet sätt. På digitaliseringens motorväg behöver vi komma ihåg att vi alla har olika förmågor och olika förutsättningar att hitta, förstå, värdera och använda information för att bibehålla och främja hälsa – samtidigt behöver vi skydda oss från de risker och brott som sker i digitaliseringens fotspår.

Hur kan digitaliseringen bidra till att skapa en hälsofrämjande livsmiljö?

Digitaliseringen berör människor genom hela livsloppet och kan innebära social rättvisa och inkludering, men även intrång i den personliga integriteten. Forskningsprogrammet antar samhällsutmaningar som handlar om digital transformation och hälsofrämjande digitalisering och kan tydligt kopplas till de globala målen som formulerats enligt Agenda 2030 om digital inkludering.

Inom forskningsprogrammet ”Digital Shapeshifting” vill vi förstå:

  • Hur skapas och främjas ett hållbart hälsofrämjande liv och social rättvisa under hela livsloppet genom digitalisering?
  • Hur kan digitalisering stödja samhällsfunktioner och samverkan på ett hälsofrämjande sätt genom livsloppet?
  • Hur kan etiska problem och dilemman som uppstår i mötet mellan människa och digitalisering lösas, förebyggas och hanteras?
  • Vilka livsmöjligheter kan uppstå ur digitalisering och hur främjas människors hälsa?
  • Vilka risker, brott och otillåtna påverkningar uppstår i digitaliseringens fotspår och hur kan vi arbeta mot dessa?

Vill du veta mer om hälsofrämjande digitalisering och hur du kan vara med och lösa samhällsutmaningar, då är du varmt välkommen att höra av dig till någon av de forskare som ingår i programmet. Du hittar mer information om programmet på vår hemsida.

Urval av pågående forskning

Inclusion health for women in homelessness - development, feasibility and implementation of interventions

Ett samarbete mellan Högskolan i Gävle, Marie Cederschiöld Högskola (f.d. Ersta-Sköndal-Bräcke högskola ), Uppsala universitet, Stockholms universitet

Vårt bidrag till att omsätta målen i Agenda 2030 till verklighet är att fokusera på de mest utsatta i välfärdssamhället, dvs. människor som lever med svår ohälsa, marginaliserade och i fattigdom. Hemlösa kvinnor i höginkomstländer som Sverige, drabbas av extrema ohälsoklyftor, vilket innebär ett förkortat liv. Det övergripande syftet med projektet är att utveckla och implementera interventioner för jämlik vård och hälsa till kvinnor i hemlöshet; i nära samarbete med kvinnor, avnämare från hälso- och sjukvård, sjuksköterskeutbildningar, Nationellt centrum för kvinnofrid och civilsamhället. Vi undersöker hur kvinnor i hemlöshet använder digitalisering och mobiltelefoner för tillgång till hälso- och sjukvård; hinder/möjligheter för IT; attityder till användande av IT i sjukvård, samt användande av mobiltelefoner för att främja jämlik vård för kvinnor i hemlöshet.

Hemsida: Jämlik vård för kvinnor i hemlöshet

Instagram: https://www.instagram.com/doldakvinnor

Finansiering: FORTE (4,7 miljoner) och Vetenskapsrådet (2,4 miljoner)

Cyber nursing

Syftet är att undersöka olika former av hälsostöd som människor utbyter på internet. Begreppen "nätmobbning" (cyber bullying), "virtuell våldtäkt" (cyber rape) och "näthat" (cyber violence) är idag vedertagna termer både inom olika akademiska discipliner, lagstiftning och i den allmänna debatten. Mindre beforskat och allmänt vedertaget är den vård och omvårdnad av varandra människor utbyter i cyberrymden och på nätet, så kallad cyber nursing. Trots att det är mindre artikulerat i den allmänna debatten samt mindre beforskat är processerna för hur människor hjälper och stödjer varandra på nätet centralt i mellanmänskligt samspel, såväl virtuellt som i det verkliga livet. Dessa processer av cyber nursing är av särskild vikt för den generation som fötts runt och efter millenniumskiftet och som inte har några referenser till livet innan internet. Egenvård är en central del av människors och samhällets hälsoarbete. Egenvården handlar om hur man som individ upprätthåller, skapar hälsa och lindrar lidande. För egenvård har traditionellt huskurer, råd och tips förmedlats av vänner och bekanta, men även press och media har använts. Dessutom har traditionella hälsoinstanser och vårdpersonal aktivt arbetat med egenvård i form av telefonrådgivning och broschyrer. Under senaste decenniet har ett alltmer utvecklat stöd på internet för egenvård tillkommit. Egenvård i virtuella miljöer är förenat med stora möjligheter för människor men innebär kanske också stora konsekvenser. I projektet kommer olika studier att genomföras; observationer av kommunikation och interaktion i olika hälsorelaterade forum där människor utbyter hälsostöd till varandra.

Samarbete mellan Högskolan i Gävle och Högskolan i Väst.

Digitaliseringens baksida inom primärvården – inklivare påverkar den psykosociala arbetsmiljön

Sjukvården digitaliseras i allt större omfattning; från den initiala vårdkontakten med primärvården till nätbaserade behandlingar inom den specialiserade vården. Digitaliseringen har på så sätt förändrat förutsättningarna för kontakten mellan hälso- och sjukvården och den vårdsökande. Samtidigt som digitaliseringen ger en ökad tillgänglighet och inkluderar människor, riskerar digitalisering att exkludera människor som inte förstår eller vill ta sig an den nya tekniken. Vårdpersonal utsätts för hot och våld i arbetet och grundar sig många gånger i frustration från en vårdsökande eller från dennes närstående. Detta projekt undersöker digitaliseringens baksidor och har relevans för personalens arbetsliv inom primärvården. Projektet syftar till att beskriva och uppskatta förekomst av så kallade inklivningar inom primärvården. Vidare är syftet att beskriva karaktäristika som kan kopplas till dessa situationer. Utöver detta är syftet att beskriva risker i den psykosociala arbetsmiljön för personal i samband med inklivningar samt att utarbeta metoder och/eller strategier för att hantera inklivningar. Projektet avser att leda fram till ny kunskap om förekomsten av inklivningar i planerade verksamheter, hur det påverkar personalens psykosociala arbetsmiljö, och strategier för att hantera inklivningar.

Samarbete mellan Högskolan i Gävle och Högskolan i Väst.

Förstärkt verklighet för balansträning inom äldrevården genom Augmented Reality (AR)

Balansnedsättningar är ett vanligt hälsoproblem hos äldre. En tredjedel av de äldre ramlar varje år, vilket kan leda till sjukhusvård och hemsjukvård. Många som skrivs ut från sjukhus får inte heller den hjälp de behöver trots en önskan att vara aktiva för att förhindra fall och tillgången på fallprevention i Sverige är låg. Det finns stark evidens för vilken typ av träning äldre med nedsatt balans ska utföra för att förbättra sin balans. Med ny välfärdsteknik så som Augmented Reality (AR) kan man skapa nya möjligheter för träning och rehabilitering med rumsligt korrekt kalibrerade 3D-visualiseringar. Tekniken kan möjliggöra individuellt anpassad träning som äldre själva kan utföra i hemmet. I ett led att utveckla den nya träningsmetoden har vi genomfört en första pilotstudie där äldre på hälsocentral fick träna sin balans med den nya tekniken med syftet att undersöka genomförbarheten. Nästa steg i utvecklingen av träningsmetoden blir att ta lärdom av den första studien och vidareutveckla tekniken och träningen för användande i hemmet. Utvecklingen av den nya träningsmetoden kan i sin tur leda till bättre effekt av träningen och bättre resursutnyttjande inom hemsjukvården.

Video om första pilotstudien

Projektledare: Sven Blomqvist, universitetslektor i idrottsvetenskap.

Övriga forskare i projektet: Maria Engström, professor i vårdvetenskap & Stefan Seipel, professor i datavetenskap

Digital utbildningsinsats för sjuksköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård

Studien förväntas bidra med kunskap om betydelsen av en digital utbildningsinsats för sjuksköterskornas lärande och kompetens, arbetstillfredsställelse, psykosocial arbetsmiljö, samt vårdkvalitet (tillfredsställelse med given vård, patientsäkerhet och evidensbaserad vård). Studien har en kvasiexperimentell och beskrivande design med mätningar före och efter den digitala interventionen (utbildningsinsatsen) i en interventionsgrupp (de sjuksköterskor som genomgår de första utbildningsomgångarna) och en jämförelsegrupp. Intervjuer kommer även att genomföras med deltagare i interventionens-gruppen. Vidare kommer även avvikelser från kommunens avvikelsesystem och data från ex. Senior Alert och Palliativa registret att samlas in.

Deltagare i utbildningsinterventionen kan erhålla förbättrade kunskaper och ökad kompetens inom de områden som forskning och samverkansmöten har visat är svåra att hantera för sjuksköterskor. Föreliggande projekt syftar till att stärka kompetensen och bidra till fortbildning för de sjuksköterskor som arbetar inom Kommunal hälso- och sjukvård.

Projektledare: Annica Björkman, distriktssköterska, docent vårdvetenskap

Övriga forskare i projektet: Maria Engström, professor i vårdvetenskap & Annakarin Olsson, universitetslektor i vårdvetenskap

Doktorandprojekt

Digitala vårdkedjor

Vad händer med vårdkvalitet och arbetsmiljö när vården inför digitala vårdalternativ?Region Gävleborg lanserar under 2022 en digital plattform med målet att erbjuda befolkningen bättre tillgänglighet och vårdkvalitet genom bland annat semi-digital triagering samt enklare vårdkedjor för patienterna genom att ge personalen möjlighet till digitala konsultationer över vårdgränser. Men kommer den digitala vården att bidra till bättre resursanvändning? Hur påverkas arbetsmiljön, vårdkvaliteten och patientsäkerheten?

Syftet med projektet är att studera digitala vårdkedjor, vårdkonsumtion och vårdkvalitet samt personalens arbetsmiljö och välbefinnande. Projektet kommer att studera hur befolkningens sökmönster för vård ser ut under Region Gävleborgs införande av den digitala vårdplattformen och om vårdresurserna kommer att användas på ett annorlunda sätt än tidigare. Vårdkvaliteten för en utvald patientgrupp kommer att studeras före och efter det digitala alternativet införs erbjuds. Patienter erbjuds också att skatta upplevelsen av den digitala vården och personalen kommer att skatta arbetsmiljö, vårdkvalitet och patientsäkerhet före och efter den digitala vårdplattformen införts. Projektet kompletteras med intervjuer av patienter och personal om hur de upplevt den digitala vården.

Samarbete mellan Högskolan i Gävle och Region Gävleborg.

Doktorand: Maarit Wirkkala
Forskningsämne: Vårdvetenskap

Välfärdsteknik i äldreomsorgen- möjligheter och konsekvenser för personal och brukare.

Syftet med projektet är att studera hur välfärdsteknik kan införas i äldreomsorgen och vilka möjligheter och konsekvenser införandet har för personal och brukare. Den personal som studeras är vård- och omsorgspersonal, det vill säga vårdbiträden och undersköterskor. De äldre brukare (65+) som studeras är de som beviljats insatser med stöd av välfärdsteknik.

Doktorand: Andreas Örnehag.
Forskningsämne: Socialt arbete

Publikationer och kapitel i böcker

Publikationer

Publikationer:

  1. Klarare, A, Wamstad J, Salzmann-Erikson, M., Mattsson, E. (submitted). Social rights in relation to digitalization, mobile phone and internet use – experiences of women in homelessness: a qualitative study.
  2. Olsson, A., Salzmann-Erikson, M., Thunborg, C., (2020). Restraint and seclusion portrayed via images posted on Twitter – what are the implications for healthcare professionals? Cultura de los Cuidados 56, 223-243
  3. Björkman, A. & Salzmann-Erikson, M. (2019). Giving advice to callers with mental illness: adaptation among telenurses at Swedish Healthcare Direct. International Journal of Qualitative Studies in Health & Well-being
  4. Rubensson, A., & Salzmann-Erikson, M. (2019). A document analysis of how the concept of health is incorporated in care plans when using the nursing diagnosis classification system (NANDA-I) in relation to individuals with bipolar disorder. Scand Journal of Caring Science.
  5. Wilmer, M. & Salzmann-Erikson, M. (2018). The only chance of a normal weight life' A qualitative analysis of online forum discussions about bariatric surgery. PLoS One.
  6. Salzmann-Erikson, M. & Eriksson, H. (2018). Absorbability, applicability and availability in nursing and care robots: A thematic analysis of Twitter postings Telematics and Informatics, 35(5), 1553-1560.. https://doi.org/10.1016/j.tele.2018.04.001
  7. Björkman, A. & Salzmann-Erikson, M. (2018). When all other doors are closed: Telenurses’ experiences of encountering care seekers with mental disorder. International Journal of Mental Health Nursing.
  8. Salzmann-Erikson, M. & Eriksson, H. (2018). PhD students' presenting, staging and announcing their educational status - An analysis of shared images in social media. Computer & Education, 116, 237-243. https://doi.org/10.1016/j.compedu.2017.09.012
  9. Salzmann-Erikson, M. (2018). Mental health nurses’ use of Twitter for professional purposes during conference participation #acmhn2016. International Journal of Mental Health Nursing, 27(2), 804-813. doi: 10.1111/inm.12367
  10. Salzmann-Erikson, M. & Eriksson, H. (2018). A descriptive statistical analysis of volume, visibility and attitudes regarding nursing and care robots in social media. Contemporary Nurse, 54(1), 88-96. doi: 10.1080/10376178.2017.138818
  11. Eriksson, H., & Salzmann-Erikson, M. (2017). Twitter discussions as prediciament of robots in geriatric nursing and forecast of nursing robotics in older care. Contemporary Nurse, 54(1), 97-107. https://doi.org/10.1080/10376178.2017.1364972
  12. Björkman, A., & Salzmann-Erikson, M. (2017). The bidirectional mistrust – Callers’ online discussions about their experiences of using the national telephone advice service. Internet Research. https://doi.org/10.1108/IntR-11-2016-0330
  13. Salzmann-Erikson, M. & Eriksson, H. (2017). Prosperity of nursing care robots - An imperative for the development of new infrastructure and competence for health professions in geriatric care. Journal of Nursing Management 25(6), 486-488
  14. Erikson, H., & Salzmann-Erikson, M. (2017). The Digital Generation and Nursing Robotics - A Netnographic Study About Nursing Care Robots Posted on Social Media. Nursing Inquiry. 10.1111/nin.12165
  15. Salzmann-Erikson, M. (2017). Work life and family life collide: New fathers seek online support about concerns related to parental leave. Workplace Health & Safety. 10.1177/2165079916666546
  16. Salzmann-Erikson, M. (2016). Spice up your life – Virtual communication on the experiences from using synthetic cannabinoids. Nursing Journal; 21, 112-116 doi: 10.11608/sgnj.2016.21.027
  17. Salzmann-Erikson, M. (2016). Virtual communication about psychiatric intensive care units - social actor representatives claim space on Twitter. International Journal of Mental Health Nursing. 10.1111/inm.12253
  18. Salzmann-Erikson, M., & Eriksson, H. (2016). Tech-resistance: The complexity of implementing nursing robots in healthcare workplaces. Contemporary Nurse. doi: 10.1080/10376178.2016.1195237
  19. Eriksson, H., & Salzmann-Erikson, M. (2016). Cyber Nursing: A conceptual framework. Journal of Research in Nursing, 21(7), 505-514. 10.1177/1744987116661378
  20. Eriksson, H., & Salzmann-Erikson, M. (2016). Future challenges of robotics and artificial intelligence in nursing: What can we learn from monsters in popular culture?. The Permanente Journal, 20(3). doi: 10.7812/TPP/15-243.
  21. Salzmann-Erikson, M., & Hicdurmaz, D. (2016). Use of Social Media Among Individuals Who Suffer From Post-Traumatic Stress: A Qualitative Analysis of Narratives. Qualitative Health Research, 27(2), 285-294. 10.1177/1049732315627364
  22. Salzmann-Erikson, M., Eriksson, H. (2015). The rise of the avatar: Virtual dimensions of the human in nursing science. Nordic Journal of Nursing Research, 35(3), 158-164.
  23. Eriksson, H., Salzmann-Erikson, M., & Pringle, K. (2014). Virtual Invisible Men – Shared experiences of early parenthood in an Internet forum for fathers. Culture, Society and Masculinites, 6(1).
  24. Salzmann-Erikson, M. & Eriksson, H. (2013). Fathers sharing about early parental support in healthcare - virtual discussions on an Internet forum. Health & Social Care in the Community, 21(4), 381–390. doi: 10.1111/hsc.12028
  25. Eriksson, H., & Salzmann-Erikson, M. (2013). Cyber nursing: Health 'experts' approaches in the post-modern era of virtual encounters. International Journal of Nursing Studies 50(3), 335-344. http://dx.doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2012.09.014
  26. Salzmann-Erikson, M. & Eriksson, H. (2012). LiLEDDA – a six step forum-based netnographic research method for nursing sciences. Aporia – The Nursing Journal, 4(4), 7-19.
  27. Eriksson, H. & Salzmann-Erikson, M. (2012). Supporting a Caring Fatherhood in Cyberspace – An analysis of communication about caring within an online forum for fathers. Scandinavian Journal of Caring Science, 27(1), 63-69. doi: 10.1111/j.1471-6712.2012.01001.x
  28. Salzmann-Erikson, M. & Eriksson, H. (2011). Torrenting values, feelings and thoughts - cyber nursing and virtual self care in a breast augmentation forum. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-Being, 6, 7378. doi: 10.3402/qhw.v6i4.7378.
  29. Olsson, A., Engstrom, M., Skovdahl, K. & Lampic, C (2012). "My, your and our needs for safety and security: relatives' reflections on using information and communication technology in dementia care", Scandinavian Journal of Caring Sciences, 26(1):104-112.
  30. Olsson, A., Skovdahl, K. & Engström, M (2016). “Using diffusion of innovation theory to describe perceptions of a passive positioning alarm among persons with mild dementia: a repeated interview study”, BMC Geriatrics, 16:3 DOI 10.1186/s12877-016-0183-8.
  31. Olsson, A., Engström, M., Åsenlöf, P., Skovdahl, K., Lampic, C (2015). “Effects of tracking technology on daily life with dementia-three experimental single case studies”. American Journal of Alzheimer´s Disease and other Dementias, 30(1):29-40.
Bokkapitel
  1. Salzmann-Erikson, M & Eriksson, H. (2021). Netnography in the Healthcare and nursing sector. In: Netnography Unlimited: Understanding technoculture Using Qualitative Social Media Research (Eds.) R.V. Kozinets & R. Gambetti, New York: Taylor & Francis Group, , 1, ss. 71-82. https://www.taylorfrancis.com/chapters/edit/10.4324/9781003001430-7/netnography-healthcare-nursing-sector-martin-salzmann-erikson-henrik-eriksson
  2. Salzmann-Erikson, M. (2014). Cyberomvårdnad i virtuella miljöer. In: H. Eriksson (red). Postmoderna utmaningar och analyser i vårdvetenskap. Stockholm: Studentlitteratur, ss.145-189. https://www.studentlitteratur.se/#9789144059099/Vårdvetenskap+och+postmodernitet

Efterfrågad kompetens för programmets forskare

  • Vetenskaplig granskare för forskningsansökningar: “Internal Research Funding Programme 2020”. University of Cyprus.
  • Ledamot i betygsnämnd vid disputation för Charlotta Åkerlinds doktorsavhandling ”eHOMECARE – For safety and communication in everyday life.” 24 november 2017. Mälardalens Högskola.
  • Peer-review för tidskrifter:
    • International Journal of Medical Informatics (impact factor: 4.046)
    • Informatics for Health and Social Care (impact factor: 2.439)
    • The Scientific Pages of Robotics
    • Journal of Medical Internet Research (JMIR) (impact factor: 5,43)
Publicerad av: Catarina Carlsson Sidansvarig: Johan Edqvist Sidan uppdaterades: 2022-05-09
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)