Jag ville bli en röst för sårbara och exponerade människor

- Som sjuksköterska inom psykiatrin såg jag i forskningen en möjlighet att, genom att fokusera på psykisk ohälsa och hälsa, kunna påverka och på sikt förhoppningsvis gagna de här patienterna på en mer generell nivå, säger Lisbeth Porskrog Kristiansen.

Lisbeth Porskrog Kristiansen.

Det var erfarenheterna från det kliniska arbetet som sjuksköterska och specialist inom psykiatrin som gjorde att hennes intresse för forskningen väcktes.

- Jag såg sårbara människor och närstående lida och vara väldigt exponerade och jag ville vara en röst för en grupp som inte många talade för då.

I sin avhandling undersökte hon aspekter av 1990 talets psykiatrireform, som syftade till integration och så kallad normalisering och som innebar att ansvaret för medicinskt färdigbehandlade patienter flyttades från dåvarande landstingsnivå till den kommunala nivån och typiskt till gruppboenden.

Det fanns dock inte någon egentlig idé om hur det professionella arbetet med boenden, brukarna skulle ske. Personalen famlade med att förstå sin nya roll, brukarna interagerade mycket lite mer personalen och var i stor utsträckning lämnade i ensamhet i sina lägenheter.

Att förebygga med tidiga insatser

Hon känner fortfarande starkt för området som handlar om psykisk ohälsa, men har på senare år mera intresserat sig för hur vi kan förebygga förekomsten av psykisk ohälsa och stärka välbefinnande hos skolelever.

- Ja, mitt fokus är nu mera på det som främjar hälsa och vikten av att sätta in insatser tidigt. Vi har så mycket att vinna på om våra barn mår bra, då gör de bättre resultat i skolan och mår desto bättre på gruppnivå.

Från elevhälsa till rättspsykiatrisk omvårdnad

Just nu leder hon därför ett projekt där ett forskarteam utbildar elevhälsan i Gävleborg om sådant som fysisk hälsa, psykisk hälsa, hälsosamma levnadsvanor, coping, stress, kränkande beteende och sexuell hälsa. Elevhälsan utbildar sedan i sin tur eleverna i mindre grupper, där de även genomför avslappning och andra mer lekfulla moment.

- Vi har testat modellen i en annan region med goda resultat och signalerna från elevhälsan har varit mycket positiva.

I ett annat utbildas kommuncoacher för att kunna hjälpa personer, drabbade av psykisk ohälsa, så att de kommer i arbete eller sysselsättning.

- Vi vill se om en specifik utbildning för medarbetarna hos kommunen kan hjälpa de här personerna. Det blir samtidigt ett sätt att främja samverkan mellan olika aktörer, något vi vet är otroligt viktig för att få igång grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden.

Hon har också ett projekt som arbetar med hälsofrämjande arbete för distriktssköterskor. Det handlar om stärkande av den egna arbetshälsa men också om att ge dem nycklar till att kunna främja sina patienters hälsa.

Hennes forskargärning som är omfattande och bred har behandlat allt från barns hälsa, akademiseringen av sjuksköterskeutbildningen, akutvårdskedjan, fysisk aktivitet för personer med långvarig psykisk ohälsa, till rättspsykiatrin och dilemmat med vård och straff samtidigt.

"Hoppas fler kan få vara delaktiga"

Lisbeth hoppas att hennes arbete ska bidra till att skolungdomar mår bättre och att hitta bra interventioner för personer med psykisk ohälsa så att de kan komma i arbete och få hjälp till ett bättre mående.

- Målet är att vi får metoder som gör att vi kan rusta våra ungdomar, dels att må bra här och nu, men också med mera motståndskraft när vuxenlivet och ungdomslivet riktigt utsätter dem för press, för så kommer det att vara.

- Förhoppningsvis kan detta också hjälpa till så att klyftorna inte fortsätter öka i vårt fina samhälle och att flera kan få vara delaktiga, säger Lisbeth Porskrog Kristiansen, professor i vårdvetenskap och vetenskaplig ledare för Högskolans profilerade forskningsområde, Hälsofrämjande arbete.

    • Mer läsning
    Publicerad av: Catarina Carlsson Sidansvarig: Hasse Nordlöf Sidan uppdaterades: 2020-12-08
    Högskolan i Gävle
    www.hig.se
    Box 801 76 GÄVLE
    026-64 85 00 (växel)