Min drivkraft är att kunna bidra till att utveckla industrin med ny kunskap

- Att arbeta med tillämpad forskning som både bidrar med kunskapsutveckling och att utveckla industrin tycker jag är oerhört spännande och utvecklande, säger Per Hilletofth, professor i industriell ekonomi och vetenskaplig ledare för Högskolans profilerade forskningsområde, Intelligent industri.

Per Hilletofth, Vetenskaplig ledare för det strategiska forskningsområdet Intelligent industri

Per gjorde sin forskarutbildning på Chalmers Tekniska Högskola.

- Min forskning har ofta rört sig i gränslandet mellan produktion, logistik och IT. Man kan säga att jag tidigt var inne på det som nu kallas smart eller intelligent industri.

”Vi måste ha mer lokal produktion”

Hans forskning började med hur försörjningskedjor kan utformas för ökad konkurrenskraft och riktades sedan mot hur produktion i högkostnadsmiljöer kan bli mer konkurrenskraftig.

Vid den tidpunkten hade svenska företag, under flera decennier, flyttat ut mycket produktion från Sverige. En utveckling han såg som långsiktigt ohållbar då vårt välfärdssamhälle förutsätter en konkurrenskraftig tillverkningsindustri.

- Vi utvecklade verktyg för strategisk produktionsutveckling och för utvärdering av hemflyttning av produktion.

Verktygen hjälper företag att identifiera kritiska tillverkningsförmågor och förbättringsområden för ökad konkurrenskraft respektive att utvärdera hemflyttning genom att ge riktlinjer kring vad som bör beaktas i beslutet och vilka möjliggörare och hinder som finns.

- Trenden med hemflyttning visar på att företag i större utsträckning eftersträvar mer lokala försörjningskedjor där produktion och marknad kommer närmare varandra, då allt större krav ställs på hållbarhet, snabbhet, flexibilitet och innovationsförmåga. Företagen måste också minska riskerna som är kopplade till dagens globala försörjningskedjor.

Jordgubbar året om, är det hållbart?

Ett område som intresserar honom är lokalt producerad mat, vilket blivit högaktuellt i coronatider. Försörjningen av livsmedel, ser han som en av de mest essentiella frågeställningar samhället står inför.

- Vi har en självförsörjningsgrad på mindre än 50 procent av det vi äter och de globala försörjningskedjor vi byggt kan i en krissituation ställa till med stora problem för ett land som Sverige.

Per är övertygad om att vi kommer att få se mer lokalt producerad mat, för att skapa säkerhet, men också för att klara hållbarhetsmålen. Han inser att detta är en stor utmaning som också handlar om att ändra vårt konsumentbeteende.

För bara 20 år sedan var det inte tal om att äta jordgubbar året om, vi hade ett mycket mera säsongsbaserat ätande, där färskpotatisen kom på sommaren och sedan på hösten var det mycket morötter.

- Nu förväntas vi kunna köpa vad som helst genom våra globala försörjningskedjor, men vi kommer att tvingas tänka om och coronakrisen kommer att driva på denna utveckling.

"Högskolans forskare sticker ut"

En annan sak som intresserar är hur vi kan skapa motståndskraftiga och hållbara samhällen. Ett viktigt inslag i detta är hållbar produktion. Utöver en attraktiv och hållbar stadsmiljö behövs effektiv energiproduktion, vattenproduktion, matproduktion och annan relevant materialförsörjning.

- Hur produktion och logistik kommer in i det hållbara samhällsbyggandet, ser jag som en jätteviktig fråga framöver och jag vill att vi skall bli den logiska samarbetspartnern i dessa frågor.

- Här tror jag att vi på Högskolan kan göra väldigt spännande saker tillsammans, på grund av den mix av forskare som finns här inom hållbar statsutveckling och produktion.

    • Mer läsning
    Publicerad av: Catarina Carlsson Sidansvarig: Hasse Nordlöf Sidan uppdaterades: 2020-12-11
    Högskolan i Gävle
    www.hig.se
    Box 801 76 GÄVLE
    026-64 85 00 (växel)