Du kan få återhämtning om du växlar mellan fysiska och mentala uppgifter
Det hävdar Susanna Mixter, som i sin doktorsavhandling visar vad som händer människor när de växlar mellan fysiska och mentala arbetsuppgifter.
Fortfarande har sex av tio anställda i EU-länderna repetitiva hand- och armrörelser i sitt arbete. Var fjärde anställd i Sverige har besvär och smärta av sitt arbete och huvudorsaken är just ensidiga, upprepade uppgifter. Det konstaterar Susanna Mixter i inledningskapitlet i sin avhandling.
Riktigt tungt arbete har minskat på många håll, med hjälp av ny teknik. Men även fysiska jobb som är lättare, men repetitiva, leder till utmattning och förslitningsskador. Detta trots att Arbetsmiljöverket sedan länge kräver att ett förebyggande arbetsmiljöarbete ska leda till ökad variation.
Arbetsrotation är ett huvudspår till att åstadkomma detta.
- Men forskning har visat att om människor roterar mellan enbart fysiska arbetsuppgifter, som är alltför lika varandra, så ger rotationen inte de resultat som vi vill ha, säger Susanna Mixter.
När de roterande belastar samma muskler, även om uppgifterna är olika, finns riskerna kvar.
Återhämtning inbyggt i arbetet
- Samtidigt vet vi att den återhämtning som anställda kan få på vanliga raster och på fritiden, inte är tillräcklig för många med lågintensiva repetitiva arbeten. De behöver mer återhämtning under själva arbetsdagen. Men det finns ju gränser för hur mycket vi kan förvänta oss att arbetsgivare kan och vill utöka tiden för raster, säger hon.
- Därför blir det så viktigt att försöka skapa en arbetsrotation som också ger tillfälle till återhämtning.
Förutom att uppgifterna är tillräckligt olika, finns det två viktiga faktorer som avgör hur bra arbetsrationen blir: Hur ofta växlar de anställda pass? Och hur mycket behöver de anstränga sig på varje pass?
- Hur bra det blir, beror på hur vi kombinerar och utformar de här faktorerna, säger hon.
Svårt men inte omöjligt
Exempel på arbetsrotation som ger både variation och fysisk återhämtning finns på en del arbetsplatser. Som på Det Stora Möbelvaruhuset, där anställda växlar tre-fyra gånger per dag mellan att arbeta i lagret och hjälpa kunder ute på de olika avdelningarna. Eller i en del framåt fabriker, där arbetare kan växla mellan att montera och att vid en dator utföra administrativa uppgifter, som att detaljplanera, rapportera och beställa delar till monteringen, med mera.
Susanna Mixter menar att sådana exempel visar att den här typen av arbetsrotation mellan fysiska och mentala jobb som ger kroppslig återhämtning må vara svår, men inte omöjlig. Det gäller bara att tänka utanför det invandas ramar. Och tänka på fallgropar.
Det är ingen bra idé att i samma pass kombinera fysiskt arbete med alltför mycket av kognitiva uppgifter. Det kan tvärtom leda till ökad trötthet och stress. Men när man växlar mellan pass av de två typerna, kan i vissa fall återhämtningen under ett arbetspass till och med bli större än under en rast. Det visar tidigare forskning, bl.a. vid Centrum för belastningsskadeforskning, CBF, under åren som Forte-centret ”Kroppen i arbete — från problem till potential” (2009-2020).
Pipetter och bokstäver
I sina studier för doktorsavhandlingen valde Susanna Mixter att genomföra två försök med 24 kvinnor, flertalet i åldern 25-35 år. Hon försedde dem med mätutrustning som mätte bl.a. puls, muskelaktivitet, och nivåer av stresshormoner. Varje omgång tog fyra timmar.
I sjuminuterspass utförde de först en fysisk uppgift med ensidiga upprepade rörelser: från ett stort provrör sög de med en pipett upp en vätska, som de fördelade mellan ett antal mindre provrör.
Dessa pass följdes av treminuterspass med en kognitiv uppgift: på en dator fick de se en rad bokstäver, och så fort en bokstav åter dök upp skulle de trycka på en knapp.
I det första försöket var ”hjärnuppgifterna” olika svåra. I det andra skiftade det både när det gäller svårighetsgrad, och hur ofta och länge experimentpersonerna genomförde de olika uppgifterna.
Susanna Mixter mätte hur trötta och stressade som personerna blev, och hur de presterade.
- Det kan tyckas vara verklighetsfrämmande att studera det här i laboratorium, istället för att gå ut i arbetslivet, säger hon. Men ute i arbetslivet är det så många andra faktorer som påverkar. Fördelen med en labbstudie är att vi där kan renodla effekter, kombinera olika belastningar och minimera störfaktorer.
Mätningarna visade att under de fysiska passen ökade den kroppsliga tröttheten, men försökspersonerna återhämtade sig under de kognitiva. Svårare uppgifter påverkade inte hur väl återhämtningen gick.
Pröva i praktiken
Forskningsstudier är ju ofta en länk i kedja, där man tar vid efter en tidigare studie, och nya studier följer. Så är det också med Susanna Mixters avhandling som utgick från tidigare resultat av forskning vid CBF - och forskare kommer att använda sig av resultaten i nya projekt.
- Vi behöver ju pröva de här resultaten i praktiken, på arbetsplatser, säger hon. Det finns t.ex. ett intressant projekt om arbetsrotation på ett tvätteri i Ockelbo.
Men hon menar att redan denna laboratoriestudie kan bidra till underlaget för de chefer och skyddsombud som vill skapa en arbetsrotation med bättre återhämtning under arbetsdagen – till fromma för bättre hälsa och bättre prestationer.
Text: Mats Utbult
Foto: Mattias Högberg