Tekniken och pandemin stöper om Sverige. Marina Heiden och Linda Widar har förmånen att kunna studera distansarbetet i Sverige både före coronan, under coronan och efteråt.
‒ Det har visat sig att distansarbete funkar ‒ det är stort, säger Marina Heiden.
Nu vacklar världen på gränsen till post covid. Bakslagen kommer, men vi förbereder oss bit för bit inför en framtid utan förlamande smitta.
Digitaliseringen i kombination med isoleringen under coronan har gett ett genombrott för distansarbete. Vem kunde ”zooma” lika bra för tre år sen?
‒ När vi kommer ur pandemin så blir frågan vad vi bevarar och vilka konsekvenser det får, säger Marina Heiden, docent i arbetshälsovetenskap och handledare till doktoranden Linda Widar.
Hemma, hybrid eller kontor?
Båda två forskar om distansarbetandets konsekvenser ‒ för den arbetandes hälsa och tillfredsställelse, för familjen, för organisationen, ekonomin och samhället. Men främst om hälsan.
Forskningen sker inom ramen för Forte-centret ”Kroppen i arbete ‒ från problem till potential”.
Linda Widar har gjort flera studier om distansarbete inom akademin. Hon samlade in fakta åren innan coronan spreds.
Forskande och undervisande personal hör kanske till de grupper som haft störst möjlighet att arbeta utanför kontoret. Enkäter, pulsmätning och mätning av stresshormon i blodet visade att de i viss mån varit mindre stressade när de jobbat hemma. De sov längre på morgnarna, slapp stressa iväg med barn till dagis, slapp jobbpendlingen.
‒ Vi kunde se att de som arbetade två tre dagar eller mer på distans skattade sin stress som högre. De upplevde i många fall att det var otydligt vad som förväntades av dem i arbetet, säger Linda Widar.
Det här hängde troligen samman med avståndet till kolleger och chefer. Tillspetsat sa en tillfrågad att hen föredrog att jobba hemma, men ville att kollegerna skulle vara på jobbet, för då var de lättare att få tag på!
‒ Vi såg också stress till följd av konflikter i organisationen. Det kunde vara inom arbetsgruppen eller med chefer.
Å andra sidan fanns det en chef som tyckte sig ha lyckats bättre med konflikthantering via videosamtal än i levande livet.
‒ Det var som att den tekniska arbetsmiljön med dess distans tog bort en fientlig stämning. Samtalet blev mer neutralt, konkret och konstruktivt, säger Linda Widar.
Lugnt ‒ och stressigt. Resultaten är spretiga, menar hon. Individer är olika beroende av närhet eller distans, arbetsuppgifterna skiljer, organisationernas kulturer varierar.
På sina håll luftas ibland känslan av att den som är hemma inte arbetar. (Och att den som är på sin arbetsplats alltid arbetar.) Det här är saker som behöver hanteras och där forskarna kan bidra med faktaunderlag.
I arbetslivet är det väldiga skillnader i hur mycket det distansarbetas. Enligt SCB jobbade drygt 40 procent av alla arbetande mellan 15 och 74 år hemifrån under första kvartalet 2021. Men inom information och kommunikation var det 88 procent. Bland dem som arbetar med maskinell tillverkning och transport jobbade bara 5 procent på distans, och inom service-, omsorgs- och försäljningsarbete drygt 6 procent.
Annat som Linda Widar sett:
Den som jobbar hemma kan känna sig ”professionellt ensam” när hen finns för långt från jobbsammanhangen. Och ”socialt ensam” om relationerna på jobbet är en viktig gemenskap.
‒ Hemarbetarna vet inte alltid vad de andra gör, hänger inte med i informella diskussioner.
På sätt och vis var det enklare under pandemin, då satt alla i samma båt, inflikar Marina Heiden.
Hur väl man hanterar digitala verktyg påverkar, och äldre medarbetare har generellt något sämre kunskaper om de digitala möjligheterna, enligt andra studier.
Widars mätningar av kroppsrörelser visade att man växlar mer mellan att sitta, stå och gå när man är hemma, vilket kan vara bra för hälsan. Å andra sidan kan vissa sitta fördjupade i timmar och glömma att resa på sig. Ingen kollega knackar på dörren och säger att det är fikadags.
‒ Vissa kan föredra att slippa ett stökigt kontor där kanske flera delar rum. Vill man jobba ostört med något kan det vara lättare hemma.
‒ Själv är jag ”skomakarens barn”, på sätt och vis en väldigt dålig distansarbetare som sitter still länge i dåliga arbetsställningar, medger Linda.
Hon har sett att man stundom glömt cheferna under coronan.
‒ Arbetsledare har haft det jobbigt. Hur ska de kunna uppfylla sitt ledarskap när medarbetarna är spridda i tid och rum? Deras förutsättningar behöver stärkas, säger Linda Widar.
Det där med närvaro, ”management by walking around”, blir svårt.
‒ Det blir kanske ”management by surfing around” istället, skämtar hon.
Linda Widar jobbar växelvis på högskolan i Gävle och hemma i Malmö, där hon kan blicka ut över Öresund från lägenheten i Turning Torso. Två veckor i taget med man och katter.
‒ Hade jag fått välja fritt hade jag nog aldrig distansarbetat. Jag tycker om att gå till kontoret.
Hennes avhandling ska bli klar i höst och handlar om hur arbete på distans påverkar akademiker, ett yrke där friheten att välja arbetsplats normalt är stor.
Kollegan Marina Heiden bor utanför Uppsala med man och barn, och jobbar där ett par dagar i veckan. Hon är docent i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle och sysslar just nu med studier kring distansarbete där man tittar på organisationsnivå och olika branscher.
Även privata företag ingår, bland annat ett där man testar ett mer reglerat sätt att hantera hem- respektive kontorsjobb.
‒ Ett lite mer strikt sätt att implementera distansarbete, avslöjar hon inför väntad avrapportering sommaren 2022.
Både före och i synnerhet under pandemin har arbetet fått ordnas improviserat, till stor del. Både organisationer och enskilda har fått pröva sig fram, och kryssa i stort sett oreglerat mellan risker och möjligheter. Vem betalar ”kontorshyran” hemma? Bredband och el? Hur ska arbetsmiljön garanteras? Hur mycket bör och får man jobba hemma?
Linda Widar:
‒ Min senaste studie är jag begeistrad över. I den studerar vi hur anställda som alternerar mellan distans- och kontorsarbete upplever det. Vi ser bland annat att arbetskulturen på en arbetsplats kan vara ett hinder för verksamhetens riktlinjer och reglering av distansarbete.
‒ Min forskning kan ge organisationer mer kunskap om vilka lösningar som kan finnas.
Marina Heiden arbetar nu i studier om effekterna på företagsnivå.
‒ Det behövs förståelse för vad distansarbete gör för organisationen som helhet. Individperspektiv ‒ absolut, men om det ska bli en bestående förändring måste hela organisationen ses i ett sammanhang.
Hur påverkas ekonomi, kreativitet och produktivitet av friare placering i geografin? Vissa studier pekar på att den som jobbar hemma jobbar mer. Arbetsmaterialet ligger ju där, nära köksbordet eller soffan, påpekar Linda Widar.
Efter coronan kan det behövas tydligare riktlinjer både inom organisationer och från myndigheterna. Kanske förändrade lagar, resonerar Marina.
‒ Lagstiftningen har varit otydlig om vad som ingår i arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön på distans. Det ska bli intressant att se om det kommer förtydliganden, säger hon.
Linda Widar har sett att en organisations policies och regler styr i mindre grad än kulturen, hur kollegerna gör och vad man är van vid.
‒ Om kollegerna distansarbetar så känns det mer legitimt att själv göra det, säger hon.
Så hur blir det ‒ hemma, hybrid eller kontor?
Marina Heiden:
‒ Mycket talar för en hybridlösning, en blandning, kanske distans till 50 procent. Det kan tänkas bli mer strukturerat när vi kommer ur pandemin. Coronan har lett till en annan syn på distansarbete, även i positioner och arbetsuppgifter där man inte tänkt sig det tidigare.
Om framtiden kan man spekulera. När ordet distansarbete myntades i början av 70-talet fanns varken personliga datorer, bredband eller smarta telefoner, påpekar Marina Heiden.
Nu under pandemin har många människor tvingats lära sig nya digitala verktyg i högre utsträckning.
Och i framtiden kan robotisering, 5G, ”internet of things”, virtuella kontorsmiljöer och AI förändra gränser. Mycket kan påverkas.
1. Utvärdera hur personalen upplevt distansarbete, vad som fungerat och inte.
2. Försök förstå förutsättningarna, vilka behov som finns för att arbetet ska kunna utföras.
3. Tänk på mellancheferna. De har haft det tuffast under pandemin.
4. Klara ut hur ledningen ser på distansarbete.
5. Stanna upp och analysera ‒ olika organisationer har olika förutsättningar. Tänk på hela organisationen.
6. Skapa en gemensam förståelse för distansarbetets roll i verksamheten, som grund för en reglering.
Marina Heiden
Linda Widar
Text: Roland Cox
Foto: Mattias Högberg
