Gå till eugreenalliance
Sök

Vi vill förse både kundföretag och bemanningsföretag med en kunskap de behöver

Bemanningsanställda i industrin löper en större risk att råka ut för olyckor än personal som är anställda direkt hos den arbetsgivare där de arbetar, enligt en rapport från Arbetsmiljöverket, men det saknas mycket kunskap.

Gunnar Bergström

– Vi vill förbättra arbetsmiljön för bemanningsanställda, men också förse både kundföretag och bemanningsföretag med värdefull kunskap, säger forskningsledaren Gunnar Bergström, professor i arbetshälsovetenskap på Högskolan i Gävle som leder ett stort forskningsprojekt om flexibla arbeten.

Ungefär 15 procent av arbetstagarna i Sverige har tillfälliga anställningar. Knappt två procent är också anställda hos ett bemanningsföretag.

För arbetsgivaren är det bekvämt att kunna anpassa arbetsstyrkan med hjälp av tillfälliga anställningar och bemanningsanställningar. De flexibla anställningarna kan också ge de bemanningsanställda en högre lön, ökad flexibilitet och i bästa fall fungera som en ingång till en traditionell anställning hos företaget som hyr in personal. Samtidigt visar tidigare studier visar att en majoritet av de som är bemanningsanställda föredrar en traditionell tillsvidareanställning hos en och samma arbetsgivare.

Både fysisk och psykosocial arbetsmiljö undersöks

Forskningen om bemanning och tillfälliga anställningar ingår i ett stort Fortefinansierat program, FlexA, om flexibla arbeten som pågår mellan 2019 och 2025. FlexA fortsätter och utvecklar det nationella forskningscentret Kroppen i arbete – från problem till potential.

I FlexA ska forskarna undersöka effekterna av flexibla anställnings- och arbetsformer i olika organisationer inom industri och offentlig verksamhet. Framför allt kommer forskarna att titta på hur det flexibla arbetet skiljer sig beroende på arbetslivssektor, genus, ålder och socioekonomiska faktorer.

Just nu fokuserar Gunnar Bergström och hans kollega Sven Svensson på arbetshälsan hos bemanningsanställda industriarbetare.

– En styrka med forskningsprogrammet är att vi förutom den psykosociala arbetsmiljön också undersöker den fysiska arbetsmiljön. Ett sådant kombinerat fokus är ovanligt i studier av personalinhyrning, säger Sven Svensson, lektor i arbetshälsovetenskap på Högskolan i Gävle.

Sven Svensson

Sven Svensson

Mäter faktisk fysisk belastning

När ledningen tillfrågas säger man oftast att bemanningsanställda och direktanställda gör samma arbetsuppgifter, men i praktiken verkar det inte vara så.
– Därför vill vi veta mer om den faktiska fysiska belastningen på de bemanningsanställda, för att ta reda på om det finns skillnader mellan grupperna som kan påverka hälsan, säger Sven Svensson.

Forskarna kommer också att använda sig av registerdata från SCB:s longitudinella databas LISA, som har data över i stort sett alla som var bemanningsanställda på svensk arbetsmarknad mellan 2010 och 2014.

– Då kommer vi att kunna jämföra deras karriärutveckling, hur de rör sig på arbetsmarknaden och på vilket sätt de går in i eller ut ur samma typ av yrken eller om de går till andra yrken. Vi vill också veta om de är kvar i samma typ av anställning, säger Sven Svensson.

Mindre delaktig som uthyrd

Forskarna kommer också att jämföra delaktigheten mellan de bemanningsanställda och de som är direktanställda på samma arbetsplats.

– Det finns en risk att man som bemanningsanställd är mindre delaktig och att det är svårare att få information. Att man inte blir en i arbetsgruppen på samma sätt, säger Gunnar Bergström. Men detta behöver undersökas.

En doktorand som ingår i projektet tittar närmare på industripersonal och samspelet mellan kollegor på samma industrigolv. Det handlar dels om socialt stöd mellan kollegor inom den bemanningsgrupp som kommer från samma uthyrare, dels om samspelet med de som är direkt anställda av företaget där man arbetar.

Komplicerat att ha två chefer

Sedan tidigare vet man att det är viktigt för hälsan att ha en fungerande relation med sin chef. Tillgången till information om arbetsmiljö och säkerhetsrutiner är också en typ av socialt utbyte, som forskarna tittar på.

– För uthyrda blir det mer komplicerat i och med att de har två chefer, en formell chef på bemanningsföretaget och en informell chef i kundföretaget. Därför undersöker vi relationen med bägge cheferna, säger Sven Svensson.

– I en tidigare studie undersökte vi hur inhyrda uppfattar ledarskapet i organisationen. Det fanns tendenser till att de som var inhyrda uppfattade ledarskapet som mer uppgiftsorienterat vilket verkar logiskt om man är inne för att utföra ett visst uppdrag på en viss tid. Sannolikheten var också mindre för att de inhyrda uppfattade ledarskapet som relationsorienterat, vilket annars sägs vara bra för hälsan, säger Sven Svensson.

Objektiva data och självupplevd information

I det nuvarande forskningsprojektet kan man följa människor och organisationer över flera år och dessutom ha en väldigt bred uppsättning mätmetoder; både intervjuer, frågeformulär och tekniska mätningar.

Forskarna studerar både det självupplevda och tar fram olika objektiva, mätbara data. Man sätter till exempel en så kallad accelerometer på den anställda för att se hur hen rör sig över dagen samtidigt som man mäter pulsen och ställer frågor om arbetet. Forskarna kommer också att titta på organisationens egna register för att se hur det ekonomiska utfallet påverkas av antalet bemanningsanställda, det vill säga hur mycket företaget producerar. Registerdata om sjukfrånvaro ger en grov skattning av hälsan hos de anställda och säger en del om arbetsmiljön.

Gunnar Bergström

Gunnar Bergström

Öppen attityd viktigt

Forskarna ska också ta reda på om bemanningsjobben är en hållbar väg in på arbetsmarknaden eller om man hamnar utanför, och hur ekonomin och hälsan påverkas för den bemanningsanställda på kanske tio års sikt.

– Vi försöker att ha en öppen attityd. Vi har förstås arbetshypoteser och forskningsfrågor som är baserade på tidigare forskning, men vi vill inte vara normativa och sätta det ena eller det andra utfallet som mer önskvärt, säger Sven Svensson.

Förbättra arbetsmiljön - om det behövs

Forskningsprojektet kommer att kunna svara på många nya frågor, men även öppna för flera studier. Konkreta frågor kan till exempel handla om huruvida den fysiska arbetsmiljön skiljer sig åt för bemanningsanställda jämfört med de direktanställda på en viss arbetsplats, hur cheferna ser på bemanningsanställda och hur den anställda ser på cheferna.

Inom några år är planen att forskarna har flera konkreta resultat.

– Då hoppas vi kunna ge rekommendationer för hur man kan förbättra bemanningsanställdas situation där det behövs, säger Gunnar Bergström.

Text: Ragnhild Larsson
Foto: Mattias Högberg

Publicerad av: Catarina Carlsson Sidansvarig: Veronica Liljeroth Sidan uppdaterades: 2024-02-16
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)