Gå till eugreenalliance
Sök

Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.


Hälsa till varje pris

- Den här fitnesskulturen står i kontrast till ett samhälle bestående av värden som solidaritet och gemenskap där man accepterar människor utifrån deras förutsättningar, säger Göran Svedsäter lektor i idrottsvetenskap vid Högskolan i Gävle.

Den skadliga hälsotrenden

En fitnesskultur griper omkring sig i samhället med ett väldigt fokus på hälsa och träning. I media och speciellt kvällspressen matas vi dagligen med begrepp som fitness och wellness.

Vi ska vara stora, starka och sunda. Man skriver hur vi ska leva, vad som är sunt att äta, vikten av att vara vältränad, betydelsen av en vacker kropp och så vidare. Tidningarna översköljer oss varje dag, ät så här, lev så här så undgår du det och det. Detta mal på dag efter dag efter dag.

- Den ena artikeln överträffar den andra, exponeringen blir så stor att den enskilde riskerar att förlora greppet om vad det egentligen handlar om, säger Göran Svedsäter lektor i idrottsvetenskap och ämnesansvarig för idrottsvetenskap vid Högskolan i Gävle.

- Om man som individ ska följa alla dessa råd så blir man snudd på schizofren. Det skapar ett slags neurotiskt tillstånd och riskerar på lång sikt att bryta ner människors självkänsla.

Fitnesskulturen på 40- och 50-talen

Skillnaden mot på 40- och 50-talen då det också fanns en fitnesskultur, är att den då var mer privat och hälsobringande även om det fanns vissa avarter. Kulturen var då mindre systematiserad och spelade också mindre roll som social faktor.

Kommersiell motor

Allt är nu mycket mera kommersialiserat och bakom fenomenet finns en hel industri med produkter, allt från bantningsprodukter och kosttillskott till kosmetisk kirurgi. Det blir också en helt annan påverkan med alla dessa symboler, kläder, utstyrslar och träningsstudior.

- Det handlar om en  trendbaserad industri som speglar den ångest som många känner idag. Där fokus är på ytan, är man tillräckligt bra, tillräckligt smal, tillräckligt vacker? säger Göran Svedsäter

Den sociala faktorn

Vid sidan av det kommersiella trycket finns också en stark social faktor. Idag är det viktigt mellan individer att man kan redogöra för sin träning. Här är det väldigt viktigt både att man redogör verbalt att man tränar och att man har en snygg och vältränad kropp.

- Det finns ett socialt CV som det gäller att hålla uppe, genom att lägga ut uppgifter om hur och hur mycket man tränar, på Facebook och andra sociala medier.

Moraliskt tillkortakommande

Har man inte sitt träningsrekord och sitt CV i ordning eller sin vältränade kropp, så ligger det ett moraliskt tillkortakommande i saken.

- Då tar man inte vara på sig själv, man har för dålig självkontroll och man misshandlar sin kropp. Detta har blivit en social statusfaktor, säger Göran Svedsäter


Doping

Doping börjar mer och mer smitta över till hälsostudior. I denna "estetikergrupp" har också tjejer fokus på kroppsbyggarkulturen. 

- Vi har liten kontroll över esteterna och det är egentligen här det stora problemet idag ligger, säger Göran Svedsäter

Man kan inte längre behandla doping som ett internt idrottsligt problem utan det måste också ses som ett samhällsproblem och förstås utifrån sociologiska orsaker.

- Och då är vi inne på ohälsa, fitness och prestationskulturen, som har en annan dimension än idrotten.

Ingen vet hur stort fenomenet är då det saknas fakta och undersökningar.  Traditionellt riktas forskningen om beroendeproblematik i första hand mot alkohol och narkotika.

- Vi ser att detta håller på att hända även om vi saknar faktabaserad forskning. Problemen har ännu inte blivit så stora att larmet gått, men inom några
år kommer sjukskrivningarna och de trasiga psykena, säger Göran
Svedsäter.

Han frågar sig varför inte folkhälsoinstitutioner börjar gräva i detta i större omfattning.

Varningsropen

Allt oftare kommer nu också varningsrop från läkare och terapeuter. De uttalar att det inte är bra att ha ett så enormt fokus på hälsa. Flera börjar nu diskutera om inte detta får en motsatt effekt och skapar ett neurotiskt förhållande till det som är egentligen är sunt.


Vad göra

Det här representerar ett symptom på eller ett resultat av någonting som händer i vårt samhälle generellt. Detta att man inte är nöjd med sig själv eller att man inte är tillräckligt bra.

Öppenheten kring den egna personen är också mycket större nu, och nu vet snart alla allt om varandra, på grund av sociala medier som Facebook.

- Om några år kommer denna prestationshysteri, där konkurrens hyllas som det optimala, att dyka upp som ett stort samhällsproblem. 

- Se bara på realityserierna på TV där man skapar mediakändisar. Där premieras brutala och cyniska utslagningsmekanismer och speglas sedan som succéhistorier i media.

- Man skulle kunna vara så pass skarp så att man sade att den här fitnesskulturen står i kontrast till hela vårt välfärdstänk. Till ett samhälle bestående av värden som solidaritet och gemenskap och
inkluderingsmekanismer där man accepterar människor utifrån deras förutsättningar. Detta är viktig för individen själv men också för samhället kollektivt.

- Detta börjar nu spricka då vi får dessa kulturer med hälsa/ohälsa som en individualistisk faktor. Hälsa till varje pris!


Läs mer om forskningen vid Högskolan i Gävle i tidningen LEVE


För mer information, v v kontakta:
Göran Svedsäter, lektor i idrottsvetenskap och ämnesansvarig för idrottsvetenskap vid Högskolan i Gävle.
Telefon: +47 90597357
E-post: goran.svedsater@hig.se




Text: Douglas Öhrbom
Foto: Ove Wall


Publicerad av: Douglas Öhrbom Sidansvarig: Anders Munck Sidan uppdaterades: 2014-03-24
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)