Högskolan del i jättesatsning
Formas anslår drygt fem miljoner kronor till Högskolan i Gävles forskning om förbättrad ventilation i våra städer. Det är en del i en stor satsning när forskningsrådet anslår 125 miljoner kronor till forskning om hur man kan bygga ett hållbart samhälle.
Hur man bygger en stad
Luften som strömmar in mot en stad möter ett ökat motstånd när den närmar sig staden och då kan inte all luft strömma genom staden utan en del kommer strömma över och runt staden.
Den rena luften ligger ovanför husen och forskarna i Gävle undersöker nu möjligheterna att leda ner den och hur man kan göra det genom varierande höjd på husen och variation i gatubredder.
- Då ökar möjligheten att få ner den rena luftströmmen och späda ut föroreningar, säger Mathias Cehlin.
Se på löven om hösten
Är staden kompakt med en hög bebyggelse så kan inte den rena luften komma ner till marknivån, eller när den gör det så bildas ofta virvlar som har en ackumulerande förmåga.
- Det kan man se nu på hösten då bladen hålls kvar i sådana virvlar. Det är precis samma med luftströmning med föroreningar, virvlarna gör att de ackumuleras och får högre och högre koncentration och det vill man inte ha.
Storstäder ventileras med smutsig luft
Forskarna vill få ner den rena luften ända ner till gatan, för att få bra luftkvalitet utomhus men även inomhus. Byggnader tar sin ventilationsluft från stadsluften och problemet är att luften där ofta är smutsig.
- I Sverige brukar vi säga att vi ventilerar byggnaderna med ren luft, men när det gäller storstäder så är det ju inte ren luft vi får in utan det är förorenad luft.
Staden som en byggnad
Mathias säger att det är nytt att de ser staden som en byggnad med taklösa rum och använder samma teknik för att mäta ventilation av stadens rum som byggnaders rum. Forskarna i Gävle har sedan tidigare utvecklat metoder för att mäta ventilationen i byggnader när man har en komplicerad strömning.
- Det inträffar till exempel ofta att luften och föroreningar kommer tillbaka till området de kom från. Inom byggnadsventilation kan vi hantera sådana komplicerade situationer, kunskaper som vi under lång tid utvecklat i samarbete med forskare från Japan, Kina och Europa.
Man ska nu skapa grunden för arbetsmetoder för bedömning av luftkvalitet som tar hänsyn till hur staden är byggd, stadsdelar kommer att byggas, och där staden ses som ett byggnad bestående av rum.
- Vi vill ta fram enkla verktyg som ska kunna användas av stadsplanerare vid jämförelse av olika alternativ för utformning av stadsdelar.
Nytt är också, säger Mathias, att man gör detta som en grupp av forskare med olika bakgrund, inom ventilation, energisystem, arkitektur och geografiska informationssystem.