Gå till eugreenalliance
Sök

Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.

Släpper vi ut mattelärare utan professionell kunskap i att undervisa?

2019-10-23 

- Nyutbildade svenska lärare skulle vilja undervisa matematik på ett annat sätt, men de vet inte hur och de kan inte börja experimentera i en klass, säger Yukiko Asami Johansson, matematikforskare vid Högskolan i Gävle.

Yukiko Asami Johansson

Yukiko Asami Johansson

Yukiko säger att tidigare forskning visat att svenska lärarstudenter haft svårt att peka ut någon bra matematiklärare som de haft, däremot åtskilliga dåliga.

Många av dem sade också, efter att ha arbetat en tid: "Det värsta är att den enda metod jag kan är den jag själv hatade."

- Problemet är att det, i svenska skolor, inte finns någon etablerad undervisningskultur som man kan följa, säger Yukiko Asami Johansson.


Lärare inget riktigt yrke?

Hon påpekar att läraryrket i hela världen, sedan slutet av 60-talet, inte setts som ett riktigt yrke jämfört med exempelvis läkare eller jurist.

Om en läkare inte kan bota en cancerpatient, tänker han inte att det är hans personliga fel, utan att det är vetenskapen som han delar med andra som ska bota. Men om en elev inte klarar av att räkna med bråk så finns det inte några universella delade professionella kunskaper.

- Det blir den individuella lärarens personliga erfarenhet, inte en professionellt gemensamt delad kunskap, som ska "bota" eleven.

Delad kunskap är nyckeln

Yukiko har därför undersökt den professionella kunskap som matematiklärare, speciellt i Japan, har och hur personlig erfarenhet där sprids till att bli gemensam kunskap.

- I Japan har de etablerat sätt att dela kunskap mellan matematiklärare, så att alla har likartad uppfattning, och det är det som är nyckeln.

Hon framhåller att lärare i Japan uppmuntras att presentera material vid nationella lärarkonferenser, ges möjlighet att skriva böcker för att dela sin erfarenhet, och att alla varje år måste hålla minst en "öppen lektion" där lärare kan titta på varandra och sedan diskutera styrkor och svagheter i lektionen efteråt.

- Det här, och att man umgås och nätverkar utanför skoltid, supportar japanska lärare och individens erfarenhet blir då allas kunskap.

En verktygslåda som murarens

I Japan finns det också massor med yrkesord som handlar om rutiner inne i lektioner som lärarutbildningen lär ut systematiskt.

- De får en verktygslåda med ett eget språk, som en målare eller en murare har i Sverige, och då kan man använda de orden och alla vet vad det innebär.

Läroplan som styr

Den japanska läroplanen säger, bland annat, att elevernas förmåga att kunna arbeta med matematiska problem genom att kommunicera med varandra ska uppmuntras och utvecklas.

Den ger också praktiska exempel på hur de olika utbildningsmålen i matematik ska förverkligas i undervisningen. Japanska lärare använder därför, till exempel, tavlan för att hjälpa eleverna att utveckla sin resonemangsförmåga, inte att som i Sverige bara visa problem och lösningsmetoder.

- Genom att använda problemlösningsmetoder ska eleverna finna skönheten, värdet i matematik.

- Det finns så många engagerade och duktiga svenska matematiklärare men det krävs tid att tillverka genomtänkta problem och att skriva detaljerade lektionsplaneringar, i Japan finns detta redan där att använda och att förbättra.


Yukiko säger att hon, som forskare inte kan säga att det japanska systemet är sämre eller bättre. Det hon velat göra är att utforska skillnaderna och vad som är de bakomliggande orsakerna.

- Kanske kommer många fler av eleverna upp till en viss nivå i Japan, eftersom man kan uppmuntra och stimulera dem genom olika vägar, men kanske sker det på bekostnad av något annat. Det vet vi inte, säger Yukiko Asami Johansson.


Yukiko Asami Johansson försvarade sin avhandling "Conditions and constraints for transferring Japanese structured problem solving to Swedish mathematics classroom" vid Köpenhamns universitet den 4 oktober.

Opponent: Professor Marianna Bosch (Universitat Ramon Llull Barcelona), Professor Takeshi Miyakawa (Waseda University, Tokyo), Associate Professor Ricardo Karam (Köpenhamns universitet)
Handledare: Professor Carl Winsløw, (Köpenhamns universitet) Professor Iiris Attorps (Högskolan i Gävle)

Kontakt

Yukiko Asami-Johansson, forskare vid Högskolan i Gävle
Tel: 070-538 34 25
E-post: yukiko.asamijohansson@hig.se


Text: Douglas Öhrbom
Foto: Anna Sällberg

Publicerad av: Douglas Öhrbom Sidansvarig: Anders Munck Sidan uppdaterades: 2019-11-04
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)