Gå till eugreenalliance
Sök

Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.

"Coronastrategin var en strategi för en homogen befolkning"

2020-12-14 

Migranterna hade en livsstil och ett sätt att leva som inte förväntades av den svenska strategin. Det ser ut som om de ansvariga helt missade detta i sina förberedelser, säger Komalsingh Rambaree, docent i socialt arbete vid Högskolan i Gävle.

Tensta centrum


Komalsingh Rambaree är vice president för International Consortium for Social Development (ICSD) och styrelseledamot i Internationella rådet för social välfärd-Sverige, ICSW-Sverige. ICSD beslöt under våren att undersöka hur olika länder hanterat pandemin.

Komalsingh Rambaree

Komalsingh Rambaree

Komalsingh Rambaree säger att det man måste förstå, vid en katastrof som en pandemi, är att migranter och nyligen anlända alltid är sårbara och det gäller i alla länder.

- Svenska myndigheter borde, efter den stora invandringen, vetat att detta är en sårbar grupp och haft en strategi som innehållit mekanismer för att skydda dem.


Myndigheterna saknade beredskap

Om vetskap finns om en kommande pandemi måste de sårbara grupperna identifieras, men myndigheterna hade ingen plan för detta. Det handlar då inte bara om hur information ska förmedlas, utan också om förståelse, menar Komalsingh, om att försäkra sig om att människor förstår informationen.

Myndigheten kan säga: "Alla måste hålla avstånd". Men vad betyder den informationen egentligen, att man kan gå till affären och hålla avstånd och sedan gå hem till en stor släkt?

- Migranterna hade en livsstil och ett sätt att leva, där många levde i utökade familjer, som inte förväntades av den svenska strategin. Det ser ut som om de ansvariga för den svenska strategin i början av pandemin helt missade detta.

"Vi var tvungna att ropa"

Nessica Nässén

Nessica Nässén

- Det var inte heller myndigheterna som försökte försäkra sig om att de marginaliserade grupperna fick denna information, säger Nessica Nässén, adjunkt i socialt arbete, som deltog i studien.

I början översattes inte informationen från Folkhälsomyndigheten och det var gräsrotsorganisationer som steg fram och försökte att översätta, slår hon fast. Och lokala organisationer, små grupper och lokalsamhällen, som höjde sina röster om vad som höll på att hända.

Sedan publicerades uppgifter om hur covid-19 slagit i Stockholm och det blev uppenbart att många av de som avlidit och var överrepresenterade på sjukhusen i Stockholmsområdet var människor som kommit från andra länder och som bodde i socio-ekonomiskt och geografiskt marginaliserade områden.

- Först då insåg myndigheterna att de misslyckats även med att skydda denna grupp.

Den svenska strategin blev reaktiv

Och då var det försent, dessa människor arbetade i äldrevården och på sjukhusen, körde våra bussar och taxibilar. Nessica ser den svenska strategin som reaktiv, då den bara justerats i små steg hela tiden.

- Allt tog för lång tid, till exempel att få fram skyddsutrustning till dem som arbetade på äldreboenden och det är först nu som man säger att skolelever som har sjuka familjemedlemmar inte ska gå till skolan,

- Många i de marginaliserade grupperna hade väldigt osäkra anställningar, de måste gå till arbetet. De gjorde sin plikt men sveks, de lämnades ensamma och de tänktes inte ens på av myndigheterna, säger Nessica Nässén.

En strategi för en homogen befolkning

Den svenska strategin, byggde också väldigt mycket på tillit, utan att ta hänsyn till att alla invandrare inte alls hade samma historiska tradition, säger Nessica Nässén

- De baserade en hel strategi på förutsättningen att alla var svenskar och har levt i Sverige i generationer. Det var en strategi för en homogen befolkning.

Hon menar att en stor del av medelklassen som kunnat arbeta hemifrån och ha ett gott hem, där de kunnat ta hand om barn som kanske inte kunnat gå till skola och förskola, också har blivit väldigt skyddad och är full av förtroende.

- Det är de som inte är del av denna homogena grupp, som hela tiden måst höja sina röster: "Detta fungerar inte", säger Nessica Nässén.

"Vi kommer att klara detta, för vi har en historia av att göra det"

Många politiker och en stor del av befolkningen lever i en tro som tidigare var sann men inte längre är det, förklarar Komalsingh Rambaree, där Sverige är ett land som en hel värld ser upp till.

-Men Sverige är inte samma land som det var på 70- och 80-talen. Sverige har minskat sina sociala utgifter, där andra länder ökat dem. Många länder i Europa har idag en bättre hälso- och sjukvård, säger Komalsingh Rambaree.

ICSD - Ett internationellt konsortium för social utveckling

ICSD - International Consortium for Social Development - fungerar som förmedlare av information om internationell social utveckling. Konsortiet främjar samarbete mellan personal från organisationer som FN, Världsbanken, UNESCO och UNICEF samt mellan yrkesorganisationer inom socialt arbete och institutioner för högre utbildning.

ICSW - Ett nationellt och internationellt nätverk för social rättvisa och social välfärd

ICSWInternational Council on Social Welfare – är en global paraplyorganisation som har som övergripande mål att främja social och ekonomisk utveckling för att minska fattigdom och utanförskap.
Den består av nationella kommittéer i mer än sjuttio länder indelade i nio regioner.

ICSW har konsultativ status i flera av FN:s underorgan som t.ex. ECOSOC, FAO, UNICEF, ILO, UNESCO och WHO.

Kontakt

Komalsingh Rambaree, docent i socialt arbete vid Högskolan i Gävle och vice president i ICSD
Tel: 073-460 53 24
E-post: Komal.Singh.Rambaree@hig.se

Nessica Nässén, adjunkt i socialt arbete vid Högskolan i Gävle
Tel: 073-847 80 05
E-post: nessica.nassen@hig.se

Text: Douglas Öhrbom
Foto Tensta centrum: Tomas Oneborg / SvD / TT /
Foto Komalsingh Rambaree och Nessica Nässén: Privat

Publicerad av: Douglas Öhrbom Sidansvarig: Anders Munck Sidan uppdaterades: 2020-12-14
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)