Sök

Ny studie ger säkrare bild för byggande nära vattendrag

2021-08-23 

En ny studie vid Högskolan i Gävle ger en mer tillförlitlig bild för byggande i anslutning till vattendrag och vilka områden som riskerar översvämningar.

Kunskapen om var byggande kan ske med hänsyn till översvämningsrisker är dessutom begränsad inom stadsplaneringsfunktionen i många av landets kommuner, enligt en enkätundersökning med koppling till studien.

Översvämning i Gävle

Risken för översvämningar ökar på grund av klimatförändringarna, enligt forskningen. Gävle drabbades av översvämningar till följd av regnovädret förra veckan. Bilden togs i ett bostadsområde i Gävle veckan som gick. FOTO: Högskolan i Gävle

Forskning visar att klimatförändringarna kommer att leda till fler extrema väderhändelser liknande regnovädret som resulterade i översvämningar i Gävle förra veckan.

Bedömningen av var man kan bygga i förhållande till vattendrag blir därför allt mer betydelsefull.

Utvecklat en ny applikation

I en ny studie har forskare inom Hållbar stadsutveckling vid Högskolan i Gävle undersökt riskerna för översvämningar i anslutning till olika vattendrag. I bedömningsmodellen har forskarna bland annat tagit hänsyn till höjdmodellens kvalitet, marklutning och grad av friktion i den mark som omger vattendragen. Med hjälp av en nyutvecklad applikation har forskarna sedan fått fram så kallade osäkerhetszoner, alltså områden kring den modellerade översvämningsgränsen dit en specifik översvämning förväntas nå.

- Vår förhoppning är att man inte ska bygga i de här områdena. Istället bör osäkerhetszonerna utnyttjas för bygga in motståndskraft mot översvämningar. Områdena kan också förbättra villkoren för olika ekosystemtjänster, som exempelvis temperaturreglering, fysisk hälsa och välbefinnande säger Anders Brandt, docent i geospatial informationsvetenskap och ansvarig för den nya studien vid Högskolan i Gävle.

Nytt verktyg för byggande

På konventionella översvämningsriskkartor är gränserna för vattnets utbredning alltid skarpa och kan därför inte visa att det finns en osäkerhet kring gränsens placering. Jämfört med dessa ger därför den nya studien en mer tillförlitlig bild av osäkerheten kring gränsdragningen och hur stora dessa osäkerhetszoner är, framför allt i flacka områden. Detta resulterar i ett kraftfullt verktyg som visar var man fortfarande ska vara försiktig med att bygga eller inte borde bygga alls.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) tillhandahåller översvämningskartor som kommunerna kan ta till hjälp när de ska bedöma byggande i närheten av vattendrag. Problemet är att osäkerheten kring översvämningsgränsen inte finns med i dessa kartor.

- MSB-kartorna är ett bra utgångsmaterial, men när man kommer till detaljplanering så räcker de inte alltid till. Kartorna är gjorda med hänsyn till hela sträckningen av ett vattendrag, exempelvis Testeboån från källa till mynning. Men tittar man på specifika delar och jämför med tidigare inträffade översvämningar så är MSB-kartornas uppskattning ofta för grov och gränserna ligger inte alltid rätt.

"Förslag om strandskydd inte kompatibelt med översvämningsrisker"

- Efter skyfallet i Gävle förra veckan förändrades Kungsbäcken (väster om E4-an), som normalt bara är någon meter bred och rinner i ett relativt flackt landskap, till ett över 100 meter brett vattendrag. Att i förväg kunna modellera hur långt översvämningsutbredningen för sådana fall kommer att nå är behäftat med ganska stora osäkerheter. Detta väcker därför också frågor om det aktuella förslaget att ta bort strandskyddet vid små vattendrag. Det är inte alls kompatibelt med översvämningsriskerna, säger Anders Brandt.

I anslutning till den nya studien gjordes i ett examensarbete i geografi en enkätundersökning kring kommunernas kunskaper när det gäller detaljplaner och byggande i områden med översvämningsrisker.

- Kunskapsnivån spänner över hela spektrat bland kommunerna, i vissa är den mycket god, i andra nästan obefintlig. Det beror bland annat på vem som jobbar på kommunen, vilken utbildning de har, och om kommunen drabbats av översvämningar tidigare, säger Anders Brandt.

Forskarna hoppas nu att studien ska bli ett stöd till kommunerna kring planerande och byggande vid vattendrag, att incitamenten att satsa på naturmiljö istället för byggnader i osäkerhetszonerna ska öka, och visa behovet av stark geografisk kompetens hos involverade aktörer.

Kontakt

Anders Brandt, docent i geospatial informationsvetenskap vid Högskolan i Gävle
Tel: 026-64 84 18
E-post: anders.brandt@hig.se

Anders Munck, pressansvarig vid Högskolan i Gävle
Tel: 070-794 65 23
E-post: anders.munck@hig.se

Publicerad av: Anders Munck Sidansvarig: Anders Munck Sidan uppdaterades: 2021-08-23
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)