Pandemin har försvårat integrationen för nyanlända

Inom ramen för kunskapsprojektet Integration Gävleborg 2.0 har forskarna undersökt utrikesföddas syn på deras förmåga att få ett arbete i Sverige.

Urvalet av de tillfrågade

Forskarna intervjuade kvinnor och män som är bosatta i tre av länets kommuner, varav de flesta har bott i Sverige under 4–6 år och alla har anknytning till SFI. Det är en större andel kvinnor som tillfrågats i studien. Anledningen är att utlandsfödda kvinnor har betydligt fler svårigheter att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden än utlandsfödda män. Samtliga har en låg utbildningsbakgrund där de som mest har nio års skolgång.

SFI och övriga myndigheter har stor betydelse

Studiens fokus är migranternas egen uppfattning och deras tankar kring möjligheterna att få ett arbete. Personerna i studien fick blad annat frågor om SFI och om Arbetsförmedlingen. De flesta är positiva till den hjälp som de får men osäkra på sin egen anställningsbarhet och osäkra på hur Arbetsförmedlingen fungerar. De tillfrågade anser att SFI har en mycket stor betydelse. Förutom språkstudier bidrar SFI-personalen med viktiga kunskaper om det svenska samhället. Däremot saknas det individanpassade lösningar i många fall.

Svårigheter med trauman och covid-19

Många av de tillfrågade har upplevelser av trauman, det kan gälla att de upplevt krig, våld i nära relationer och fattigdom. Enligt personerna i studien saknas det ofta information om hur de kan få hjälp med traumabehandling. Ibland behövs motivationsarbete, men framför allt krävs praktisk hjälp och helst fysiska möten för att vägleda och hjälpa, något blivit svårare att få till på grund av coronapandemin.

- Verksamheter har stängts och de flesta kontakter sker på distans, vilket har drabbat denna grupp särskilt hårt. Det har skapat en särskilt stor risk att personer med låg utbildningsbakgrund får otillräcklig information och riskerar att hamna i en alltför passiv roll gentemot myndigheterna, säger Sven Trygged.

Det är viktigt med ett arbete

Ett arbete upplevdes viktigt främst för att kunna utveckla språket, ta hand om sig själv, skapa sysselsättning och att inte ligga samhället till last. De utlandsfödda som får jobb känner ofta någon som kan anställa dem. Vilket arbete som de kan tänka sig spelar i regel mindre roll, men om de fick välja varierar svaren mellan skolkök, busschaufför och inom vården. Tilltron till att myndigheterna skulle hjälpa dem med vissa uppgifter var hög bland respondenterna. Ett återkommande tema från intervjuerna var att respondenterna ville att Arbetsförmedlingen skulle erbjuda dem ett jobb.

Vill hitta ett jobb nära hemmet

Det förekom bristande vilja till att ta ett arbete med restid, personerna i studien menar att barnen och resten av familjen hade rotat sig i ett visst område. Man har sedan hamnat i en ort där det kanske är enkelt att få ett boende, men svårare att få ett jobb, vilket omöjliggjorde arbete med viss restid. Studien visar att den grupp som deltagarna utgör haft svårt att dra nytta av den digitala utvecklingen och behöver mer personlig hjälp och stöd med exempelvis jobbsökande. Covid-19 pandemin har gjort det ännu svårare att få personlig kontakt med myndigheter och andra aktörer. Det är viktigt att hitta former för och informera relativt nyanlända migranter, så de kan möta personer som är mer etablerade och vidga sitt eget kontaktnät, som ger dem ökade möjligheter till arbete. Bland de mer nyanlända kan det finnas erfarenheter som kan bidra till samhället och dess organisationer.

Det förefaller även vara viktigt att lyfta fram och uppvärdera deltagarnas styrkor och tidigare arbetslivsrelaterade erfarenheter, vilket kan stärka deltagarnas anställningsbarhet och öka chanserna till etablering på arbetsmarknaden.

Studien har letts av Sven Trygged, professor i socialt arbete och genomförts tillsammans med forskarna Hanna Kusterer och Maja Lilja.