Sök

Stor studie har kartlagt tonårsbarns sorg

2022-05-09 

6 av 10 tonårsbarn som förlorat en förälder i cancer hittar inte ett okej sätt att sörja direkt efter dödsfallet, visar en ny studie.

Konsekvensen blir att många inom gruppen inte bearbetat färdigt sin sorg så mycket som 10 år efter förlusten.

– En sammanhållen familj är det viktigaste skyddsnätet för en tonåring som förlorat en förälder, säger Tove Bylund Grenklo, forskare inom vårdvetenskap på Högskolan i Gävle.

Tove Bylund Grenklo

Tove Bylund Grenklo, forskare inom vårdvetenskap. FOTO: Nathalie Davey/Högskolan i Gävle

Tove Bylund Grenklo, universitetslektor och forskare inom vårdvetenskap, har genomfört ett stort forskningsprojekt med över 600 unga vuxna som förlorat en förälder i cancer när de var 13-16 år. Deltagarna fick svara på en enkät mellan sex och nio år efter förlusten. Projektet har hittills lett till cirka 10 publikationer och snart två avhandlingar om bland annat självskadebeteende, tillit till sjukvården, råd till sjukvården och familjesammanhållningens betydelse.

"Sorgen kan komma senare"

Den senaste studien handlar om hur de unga sörjde det första halvåret efter förlusten och om det kan ha ett samband med hur de har bearbetat sin sorg 6-9 år senare. Studien visar att 57 procent av barnen inte hittade ett okej sätt att sörja första halvåret efter förälderns död. Konsekvensen blev att fler inom den här gruppen inte bearbetat färdigt sin sorg många år efter förlusten.

– Sorgen kan komma senare hos barn som förlorat en förälder i cancer. I vissa fall kunde de berätta om upp till åtta års fördröjning för sorgen. Den medvetenheten är viktig hos de som jobbar inom sjukvården, skolhälsovården och inom psykiatrin, säger Tove Bylund Grenklo.

En tidigare studie gjord av forskare vid Harvard University visar att barn mår sämre två år efter förlusten än de gjorde efter ett år.

98 procent vill veta

Unga kvinnor och unga mäns sorg skilde sig också åt. Tjejer upplevde att omgivningen ville att de skulle sörja mindre, medan killarna pushades att gråta och sörja mer.

Den nya studien visar också att en sammanhållen familj är det absolut viktigaste skyddsnätet vad gäller sorg – både på lång och kort sikt. Ett skyddsnät som riskerar att bli sämre när en familj sörjer eftersom alla inte är i samma fas i sin sorg samtidigt, och mindre tid spenderas tillsammans.

En av Tove Bylunds tidigare studier, från 2014, visar att vården också behöver förstå värdet i att inte lämna barnen utanför. 98 procent vill få veta att föräldern snart skall dö och de som fick vara med i dialogen visade sig må bättre efteråt.

– Det är då omgivningen kan betyda som allra mest, inte bara för den sjuke utan även för familjens barn, säger Tove Bylund Grenklo.

Länk till studien

Kontakt:

Tove Bylund Grenklo, forskare inom vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle, 070-722 72 73

Anders Munck, pressansvarig vid Högskolan i Gävle, 070-794 65 23

Publicerad av: Anders Munck Sidansvarig: Anders Munck Sidan uppdaterades: 2022-05-09
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)