Gå till eugreenalliance
Sök

Några ord om rektorsinstallationen

Rektorsinstallationen är vid sidan av doktorspromotionen lärosätets viktigaste och äldsta akademiska tradition.

Ett kulturarv som är lika över hela världen

I den här ljusa och familjära ceremonin lyftes redan på 1800-talet samhörigheten mellan alla akademiker fram och i de vackra texter som läses upp framhålls studenterna som något av det viktigaste vi har att värna om.

Precis som universitetstanken är detta kulturarv till sin natur just universellt, inkluderande, och delar många element oavsett var i Europa man blickar. Likheterna i detaljerna mellan olika akademiska traditioners rektorsinstallationer är så stora att varken tid eller rum tycks skilja dem åt.

Ceremonin har inslag som sträcker sig långt tillbaks i tiden och efterlevs genom ceremonimästaren.

Ceremonimästare fil. dr. Jonas Kågström.

Fanbärare.

En procession med arv

Processionen kan sägas utgöra ett av installationens “katolska arv” och i t.ex. Spanien, eller vid katolska universitet i Tyskland, tågar rektorer och professorer fortfarande genom stadens gator och torg likt en helgonprocession så att alla kan delta i att fira lärosätets självständighet och att rektorsskiftet ägt rum.

I processionen bär våra professorer akademisk högtidsdräkt. Den infördes under Karl XIII 1809, och är aldrig formellt avskaffad även om Gustav V 1909 lät meddela i K M:t cirkulär att akademiker inte längre var skyldiga att bära den i alla officiella sammanhang (säkert till mångas stora lättnad).

Kulturarvet och klädkoden

Kulturarvet och klädkoden som sådan lever alltså kvar. Doktorshatten och ringen har presenterats i samband med doktorspromotionen - men den broderade sammetskragen utgör ett av två distinkt franska arv. Inspirationen kommer från den “Habit Vert” som Napoleon 1801 lät designa för medlemmarna i Institute de France fem akademier och som fortfarande sys upp och bärs vid högtidliga tillfällen.

Redan på 1840-talet fanns i Sverige över 30 för Sverige unika akademiska kragmönster och idag är de närmare 40. Genom mönstret är de möjligt att utläsa vilket lärosäte eller akademi bäraren tillhör och hur långt personen kommit i sin akademiska karriär.

Undantaget för akademiker att bära sidenbrodyr på svart sammet innebar även en påminnelse om ståndssamhällets gradvis uppluckrade dräktförordningar för vilka kläder och tyger som fick bäras av icke-adliga personer. Detta torde ha bidragit till att doktorshatten och doktorskragen blev ännu viktigare markörer för akademins självständighet.

Doktorsvärjan är ovanlig i Sverige

Ett andra franskt arv utgörs av doktorsvärjan (även kallad civilvärja), som idag är mycket ovanlig i Sverige, men som bärs allmänt i Finland samt vid de franska akademierna. I Sverige har den ofta varit i silver medan den i Finland är gyllene. I videoinspelningen är det möjligt att se att en av våra professorer bär sin finska doktorsvärja vid rektorsinstallationen och ceremonimästaren sin svenska motsvarighet.

De franska akademivärjorna symboliserar genom sin utformnings vassa skärpa och materialets obändiga styrka, bärarens akademiska dito och det är en vacker tanke att samma symbolik gäller även de svenska och finska doktorsvärjorna.

Överlämnandet av rektorskedjan

Till sist är det värt att uppmärksamma överlämnandet av högskolans insignier. Ceremonierna och grundtexterna som läses här kan kanske sägas utgöra ceremonins länk till de tyskspråkiga ländernas akademiska tradition, med rötter i t.ex. den första moderna rektorskedjan vid Wiens universitet 1805. Texternas formuleringar är i det närmaste ordagrant de samma oavsett om de läses på latin, tyska eller svenska.

Rektorskedjan överlämnad. Nytillträdande rektor omgiven av hedersvakten, här symboliskt illustrerad av två studentmarskalkar.

De insignier vi vid Högskolan i Gävle överlämnar är tre till antalet och för 1800-talets människor utgjorde de sannolikt en snudd på övertydlig parallell till Den heliga Treenigheten, och vikten av att lärdomen, studenterna och rektor tillsammans bildar en enighet. “Fadern” symboliseras av det konstitutionsbrev som utgör upphovet till lärosätets rätt att bedriva högre utbildning. “Sonen” i form av den första matrikeln över lärosätets studenter och till sist “Den Helige Ande” i form av rektorskedjan som utgör symbolen för den obrutna länken mellan alla högskolans rektorer.

Lägg särskilt märke till att den “vakt” (se notis) som åtföljt avgående rektor förs över till tillträdande rektor efter att kedjan bytt ägare. Det är alltså egentligen själva rektoratet snarare än rektor som person som vakten åtföljt. Denna handling är signalen för att rektorsskiftet är genomfört, fanfarer ljuder och en ny rektor har installerats!

Notis: Vid Högskolan i Gävle utgörs hedersvakten symboliskt av två studentmarskalkar eftersom vi saknar både stav och spiror. Vid äldre lärosäten, även nere på kontinenten utgörs vakten av de s.k. “pedellen” och de två “cursorerna”. 

Text: Jonas Kågström, Ceremonimästare fil. dr

Publicerad av: Veronica Liljeroth Sidansvarig: Veronica Liljeroth Sidan uppdaterades: 2020-11-16
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)