Jennie Jackson är för närvarande aktiv i följande forskningsprojekt:

Handel 4.0? Work environment and inequality in online warehousing
Bakgrund: Jämställdhet i arbetslivet är en viktigt del i skapandet av ett hållbart samhälle. Studier har visat att organisatoriska processer och metoder i detaljhandelsbutiker kan skapa ojämlikhetsmönster som i sin tur är förknippade med skillnader i arbetsförhållanden, fördelning av arbetsuppgifter och fysisk och psykosocial arbetsbelastning, till exempel på grund av kön eller födelseland.

E-handeln växer snabbt, och 25 procent av de nya arbetsmöjligheterna inom detaljhandeln i år kommer att erbjudas inom e-handelssektorn. Det saknas dock kunskap om arbete och jämställdhet inom e-handel, som sannolikt skiljer sig avsevärt från den traditionella detaljhandeln. Medan traditionella detaljhandelsbutiker sysselsätter få utlandsfödda arbetstagare har vi indikationer på att antalet är betydligt större inom e-handeln. Hur kön och födelseland påverkar arbetsförhållandena, fördelningen av arbetsuppgifter samt fysisk och psykosocial arbetsbelastning har ännu inte beaktats.

Syfte: Det övergripande syftet är att undersöka faktorer på organisations- och individnivå som ligger till grund för skillnader i arbetsförhållanden, arbetsuppgifter, arbetsbelastning och muskuloskeletala hälsan med hänsyn till kön och födelseland.

Detta projekt genomförs i samarbete med Luleå tekniska universitet.

Guldlocksprincipen: bättre hälsa och fysisk kapacitet genom produktivt arbete
Bakgrund: Traditionell ergonomi har drivits av ett paradigm om att reducera belastningar. Men i många yrken har belastningen idag blivit så pass låg att det i sig leder till hälsoproblem och dålig fysisk kapacitet. En åtgärd kan vara träning på arbetstid, men då är den anställda inte produktiv. Med inspiration från träningsfysiologi har vi argumenterat för ett nytt paradigm, Guldlocksprincipen: ett produktivt arbete bör läggas upp som en kombination av tyngre och lättare uppgifter i ett tidsmönster som ger en mental och fysisk "träningseffekt". Guldlocksprincipen har tagits väl emot i arbetslivet, men det krävs en omfattande forskningsinsats för att utröna i vilka yrken man kan skapa Guldlocks-kombinationer av arbetsuppgifter, hur principen praktiseras på företagen, vilka fysiska, mentala och produktionsrelaterade resultat man kan nå i Guldlocksarbetet, och i vilken mån det går att sprida paradigmet i arbetslivet.

Syfte: Detta ramprogram vill genom ett antal enskilda projekt ta fram evidens som kan förklara i vilka yrken, på vilka sätt och med vilken framgång Guldlocksprincipen kan förverkligas i arbetslivet.

Arbetsrotation för bättre arbetsmiljö och ökad jämlikhet (Rotovation)
Bakgrund: Tillräcklig fysisk och mental variation anses av både forskare och praktiker vara en förutsättning för att ett arbete kan vara hälsofrämjande. Arbetsmiljöverkets ergonomiföreskrift (2012:2) pekar på arbetsutvidgning (arbetsrotation) som ett av flera sätt att skapa variation. Samtidigt har både vi själva och andra visat att den befintliga kunskapen om effekten av arbetsrotation är mager och motsägelsefull. Det finns få studier som använt gedigna metoder för att bedöma i vilken grad en arbetsrotation kan påverka den fysiska och psykosociala arbetsmiljön och de anställdas hälsa, och då alldeles särskilt i en kontext av jämlikhet och social rättvisa.

Den här studien äger rum på tvätteriet Elis i Ockelbo, där ungefär 20 ton sjukhus-, restaurang- och hotelltvätt tas emot varje dag, sorteras, tvättas, manglas, paketeras och skickas tillbaka till kund av ungefär 60 anställda. Arbetsuppgifterna är till en stor del repetitiva, men det förekommer även tyngre manuell hantering. Både fack och arbetsgivare oroades av betydande belastningsbesvär, av att de anställda hade kompetens endast för någon enstaka arbetsuppgift, och av att uppgifterna var ojämlikt fördelade, särskilt mellan svensk- och utrikesfödda. Vi har gemensamt med företaget utvecklat en arbetsrotation baserat på Goldilocks Work och identifierat variabler som kan beskriva både innan- och efterläget för arbetsmiljö, produktion och jämlikhet. Själva rotationen drogs igång 2020, men försenades sedan av coronapandemin. Rotationen implementerades igen 2021, och uppföljningsmätningar gjordes 2022.

Syfte: Syftet med studien är att utvärdera en arbetsrotation, som företaget utvecklat i samarbete med forskarna. Arbetsrotationen har, i sin tur, som mål att förbättra den fysiska och psykosociala arbetsmiljön genom ökad variation, främja jämlikhet och jämställdhet i arbetsvillkor, och öka personalens engagemang. Dessa mål ska uppnås utan att produktionen påverkas negativt. Databearbetning och analys pågår för närvarande.

Effekterna av en extern kris på arbetsmiljö, hälsa och social jämlikhet bland svensk- och utlandsfödda arbetstagare: en fallstudie på ett tvätteri
Bakgrund: Hittills har det gjorts lite forskning om arbetsförhållanden, arbetsmiljö och hälsoupplevelser hos invandrade arbetstagare, särskilt i Sverige, och än mindre om hur erfarenheterna kan skilja sig åt mellan svensk- och utlandsfödda arbetstagare i kristider. Under våren 2018 påbörjade vi ett forskningsprojekt (Rotovation) i samarbete med, och initierat av, det kommersiella tvätteriet Elis (tidigare Berendsen) i Ockelbo.

COVID-19-pandemin har drabbat tvätteriet hårt, som betjänar sjukhus både i Gästrikland och Jämtland och därmed utgör ett viktigt stöd för hälso- och sjukvården. De anställda utsätts för risker både i det faktiska arbetet, eftersom de har till uppgift att hantera Corona-kontaminerade varor som kräver särskild hantering och dubbla tvättrutiner, och genom kontakt med andra anställda, eftersom deras arbete inte kan utföras hemifrån och rekommendationerna om fysiskt avstånd inte heller alltid kan följas strikt vid utförandet av arbetsuppgifterna. Pandemin har också orsakat en drastiskt förändring av balansen och typen av arbete som utförs på tvättomaten och resulterat i ständigt förändrade arbetsvolymer och ändrade arbetsuppgifter. Slutligen har pandemin också lett till ekonomiska påfrestningar på de anställda, eftersom minskningen av varor har lett till permittering av cirka 50 procent av de heltidsanställda, fluktuationer i arbetstiderna och uppsägningar av alla tillfälligt anställda.

Syfte: Att dokumentera ledningens åtgärder och förändringarna i den fysiska och psykosociala arbetsmiljön och de anställdas hälsa som svar på COVID-19-pandemin, med tonvikt på att bedöma den sociala jämlikheten och jämställdheten mellan könen i ledningens beslut och de anställdas ansvar.

Identifiering av orsaker till muskuloskeletala besvär och långsiktiga konsekvenser med hjälp av svenska register
Bakgrund: Muskuloskeletala sjukdomar är vänliga i samhället och orsakar tillsammans med psykisk ohälsa majoriteten av sjukfrånvaron och invaliditetspensionen i Sverige. Inom byggbranschen har det uppskattats att 45 procent av arbetstagarna kommer att lämna arbetslivet med invaliditetspension, med MSD som den vanligaste orsaken (Järvholm et al., 2014). Att förstå de yrkesrelaterade orsakssambandet till MSD är viktigt för primärprevention och därefter hälsofrämjande åtgärder på arbetsplatsen.

Syfte: Att bedöma sambandet mellan biomekanisk exponering i arbetet och uppkomsten av MSD i nacke, axel och arm, och att studera de långsiktiga konsekvenserna av MSD för lönearbete i termer av "överlevnad" och "arbetsförmåga" i byggbranschen med hjälp av Bygghälsokohorten med mer än 389 000 byggnadsarbetare.

Projektet genomförs i samarbete med Umeå universitet.