Just nu leder Anna Efverman fyra olika forskningsprojekt:

Symptom, livskvalitet och funktion i vardag och arbete: Can-Work-S, att underlätta arbete hela arbetslivet ut hos canceröverlevare

Den ökande överlevnaden i cancer ökar dramatiskt behovet av att stödja canceröverlevare att kunna arbeta och erfara ett hälsofrämjande arbetsliv. Ett sexårigt forskningsprogram inrymmer fyra delprojekt: I projekt 1 studeras faktorer med relation till arbetsförmåga i en longitudinell observationsstudie med sju års uppföljningstid. Sjukfrånvaro, arbetsrelaterade, individuella, sociodemografiska och kliniska faktorer från frågeformulär, register och patientjournaler studeras. Projektet studerar symptom, livskvalitet och funktion i vardag och arbete under och efter cancerbehandling. Olika försvårande faktorer för aktivitet och arbetsförmåga identifieras, till exempel rörelserädsla och låg tilltro till den egna förmågan. I projekt 2 intervjuas canceröverlevare, hälso- och sjukvårdsvårdpersonal, sjukförsäkringshandläggare och förstalinjechefer om vad de erfar främjar och försvårar arbete hos canceröverlevare, samt deras uppfattningar om hur stöd i att kunna arbeta och erfara ett hälsofrämjande arbetsliv bör utformas. Projekt 3 analyserar långsiktiga konsekvenser efter cancer för arbetsmarknadsaktivitet och hälsa så som följdsjukdomar och vårdkonsumtion. Detta sker genom att jämföra registerdata för personer som diagnostiserats med cancer under 2010-talet och matchade befolkningsreferenter gällande en 20-årsperiod. Ett randomiserat urval av canceröverlevarna lämnar frågeformulärsdata för analys av faktorer relaterade till arbetsmarknadsaktivitet och hälsa. I projekt 4 modifieras en internationellt upparbetad arbetsinriktad cancerrehabiliteringsintervention till att vara tillämpbar i Sverige: Can-Work-S. I en randomiserad kontrollerad studie planeras att utvärdera effekter av Can-Work-S på bland annat sjukfrånvaro, tilltro till att kunna arbeta, arbetsförmåga, arbetshälsa. I hälsoekonomiska analyser relateras kostnader till effekter och nytta av interventionen. Implementeringsprocessen av den nya kunskapen till klinisk praktik studeras. Forskningsprogrammet bidrar med ny viktig kunskap om hur förutsättningar till arbete vid cancer hela arbetslivet ut kan förbättras för ett hållbart arbetsliv, vilket är till nytta för canceröverlevare och dess familjer, hälso- och sjukvården, arbetsgivare och samhället.

Status: Pågående (delar är publicerade)

Externfinansiering: Programmet har erhållit Fortes programstöd i 2021 års utlysning om Arbetslivets utmaningar, samt innehar projektbidrag från Cancerfonden. Delprojekt 1 finansieras även av Cancerforskningsfonden i Norrland, Cancerstiftelsen Kronoberg och Region Skåne. Delprojekt 2 finansieras även av Centrum för Klinisk Forskning i Region Dalarna och Region Gävleborg, Bröstcancerfonden, samt Benny Frengens stiftelse. Delprojekt 3 finansieras även av Benny Frengens stiftelse.

Doktorand: Kristina Tödt, fysioterapeut (projekt 1, disputerar april 2024), Linda Eklund, arbetsterapeut (projekt 2 och 4), Jessica Nordlander, fysioterapeut (projekt 3).

Postdoktor: Med. Dr. Maria Fjell, specialistsjuksköterska i onkologi, är postdoktor i programmet. Afflierade juniora forskare är Med. Dr. Per Fessé, specialistsjuksköterska i onkologi, och Med. Dr. Sara Larsson Fällman, distriktssjuksköterska.

Betydelsen av positiv kommunikation och behandlingsförväntningar under illamåendelindrande behandling vid cytostatikabehandling mot cancer för mindre symptom och bättre livskvalitet och funktion i vardag och arbete

Illamående och kräkningar, emesis, sänker ofta livskvaliteten under cytostatikabehandling mot cancer. Svåra symptom kan äventyra behandlingens genomförande och leder till sämre funktion i vardag och arbete. En randomiserad kontrollerad studie undersöker om emesis, livskvalitet och funktion i vardag och arbete skiljer sig mellan patienter (cirka 200) som vid cytostatikabehandling randomiseras till en kommunikationsmodell med vårdpersonal som kommunicerar på olika sätt med patienterna under endera ordinarie vård, det vill säga läkemedel mot emesis, genuin akupunktur, eller simulerad akupunktur (med en icke-penetrerande trovärdig teleskopisk trubbig "placebo"-nål). Data insamlas med självskattningsfrågeformulär, journaldata och fysiologiska mätmetoder. Effekten utvärderas i relation till den behandlande vårdpersonalens kommunikation och till patientens förväntningar om att erhålla positiva effekter. Studien ger ökad kunskap om betydelsen av kommunikationen och förväntningarna i vårdmötet. Om behandlingen visar sig effektiv kan fler patienter genomgå sin kurativa cytostatikabehandling med mindre livskvalitets- och funktionsnedsättande emesis. I en longitudinell uppföljning studeras faktorer med samband med livskvalitet och funktion i vardag och arbete. Patienter (n=15) intervjuades om illamåendets inverkan i dagligt liv och om kommunikationens och behandlingsförväntningarnas betydelse under cytostatikabehandlingsvården. En förstudie (n=360) har utvärderat kommunikationsmodellen på ej cancersjuka.

Status: Pågående (delstudier är publicerade).

Externfinansiering: Cancerforskningsfonden i Norrland, Region Västernorrland, Signe och Olof Wallenius Stiftelse, Henry Kjelléns minnesfond, Bröstcancerförbundet, Ester Åsberg Lindbergs stiftelse, Regionalt Cancercentrum Norr, Benny Frengens stiftelse.

Doktorand: Ylva Widgren, fysioterapeut, är doktorand i projektet.

Neuropatiska symptom, livskvalitet och arbetsförmåga hos canceröverlevare som genomgått neurotoxisk cytostatikabehandling

Att lägga till neurotoxiska cytostatikapreparat i standardbehandlingen för vissa cancertyper har ökat överlevnaden markant men leder ofta till perifer neuropati. Forskning behövs som med bra mätmetoder identifierar och studerar cytostatikainducerade neuropatin över tid, och relationen till livskvalitet och funktion i vardag och arbete. Interventioner behöver utvecklas som minskar dessa konsekvenser. I en randomiserad kontrollerad studie randomiserades cirka 150 canceröverlevande med cytostatikainducerad neuropati till genuin akupunktur eller simulerad (med en icke-penetrerande trovärdig teleskopisk trubbig "placebo"-nål). Data samlades in med självskattningsfrågeformulär, kliniskt neuropatistatus, samt neurofysiologiskt status. Utvärdering av neuropatiska symptom, livskvalitet och funktion i vardag och arbete sker. Tolv canceröverlevare med neuropatiska symptom intervjuades. Canceröverlevarna följs upp longitudinellt för att identifiera faktorer med samband till kvarstående neuropatiska symptom, nedsatt livskvalitet och funktion i vardag och arbete. En egenvårdsintervention utvecklas och utvärderas i en randomiserad kontrollerad studie för att minska dessa konsekvenser.

Status: Pågående (interventionsstudien med akupunktur har slutförts och resultatrapportering pågår, intervjustudien är publicerad).

Externfinansiering: Interventionsstudien med akupunktur finansierades av Cancerfonden, Cancerstiftelsen i Kronoberg, Forskningsrådet i sydöstra Sverige, samt Region Östergötland. Longitudinella uppföljningen och egenvårdsinterventionen finansieras av Stiftelsen Gävle cancerfond och Benny Frengens stiftelse.

Doktorand: Edwin Billsten, fysioterapeut, är doktorand i projektet.

Implementering av fysisk aktivitet och rehabilitering vid cancer och andra långvariga ohälsotillstånd

I takt med att den vetenskapliga evidensen har stärkts för positiva effekter av fysisk aktivitet och andra vårdvetenskapliga interventioner i rehabiliteringen vid cancer och andra långvariga ohälsotillstånd blir det alltmer betydelsefullt att främja överföringen av den evidensbaserade kunskapen till klinisk praktik. Ett flertal projekt som studerar implementeringsprocessen har genomförts, är under genomförande, eller är under planering. Implementeringsforskningen bidrar till att evidensbaserad kunskap kommer till snar och god nytta i klinisk praktik.

Status: Avrapporteringsarbete pågår, pågående projekt, samt under planering.

Externfinansiering: Regionala forskningsfinansiärer.

Doktorand: I implementeringsprocessprojektet rekryteras en ny doktorand och postdoktor våren 2024.