Aktuella forskningsprojekt

Psykisk hälsa, lärande och välbefinnande hos studenter inom högre utbildning (2022–ff)

Syftet med projektet är att beskriva och jämföra psykisk hälsa hos studenter inom högre utbildning i olika länder (n=17). Vidare är syftet att undersöka samband mellan psykisk hälsa, lärande och välbefinnande samt undersöka förändringar över tid i dessa variabler. Projektets frågeställningar är:
1. Hur ser den psykiska hälsan ut bland studenter inom högre utbildning?
2. Finns det skillnader i psykisk hälsa, ångest och depression mellan studenter inom högre utbildning i olika länder? Följande frågeställningar gäller endast studenterna i Gävle.
3. Vilka samband finns mellan studenternas demografiska data, lärande, utbildningsområde, psykisk hälsa och välbefinnande?
4. Vilka förändringar kan ses över tid i dessa variabler hos studenterna, och finns det skillnader över tid mellan olika utbildningsområden?
5. Vilka psykometriska egenskaper har frågeformulären om psykisk hälsa, lärande och välbefinnande hos studenter inom högre utbildning i Sverige? Data sammanställs under 2023.

Forskare

Lara Guedes de Pinho, associate professor Evorá University, (huvudprojektledare)
Annika Nilsson, professor i vårdvetenskap, Högskolan i Gävle (projektledare svensk del)
Magnus Lindberg, docent i vårdvetenskap, Högskolan i Gävle
Maria Engström, professor i vårdvetenskap, Högskolan i Gävle

CAN Works: att underlätta arbete under och bortom cancer ur samhällets, arbetsorganisationers och canceröverlevares perspektiv (2022–ff)

Projektets övergripande syfte är att inhämta kunskap om påverkan på arbetsmarknadsaktivitet och hälsa över tid efter en cancerdiagnos. Vidare studeras utfall som mäter sjukfrånvaro, rörlighet på arbetsmarknaden och tid till person som mått på arbetsmarknadsaktivitet, samt utfall som mäter samsjuklighet, vård- och stödkonsumtion och självskattad hälsa som mått på hälsa. Projektet består av fyra delprojekt där projekt 3 analyserar långsiktiga konsekvenser efter cancer för sjukfrånvaro, arbetslöshet, sjukersättning, tidig pension samt vårdkonsumtion. Detta sker genom att länka registerdata för personer som diagnostiserats med cancer under 2010-talet och matchade befolkningsreferenter gällande en 20-årsperiod. Ett randomiserat urval av canceröverlevarna lämna frågeformulärsdata för analys av faktorer relaterade till sjukfrånvaro. För att veta mer om projektet se Anna Efvermans forskarpresentation.

Forskare

Anna Efverman, docent i vårdvetenskap, Högskolan i Gävle (projekt- och huvudhandledare)
Annika Nilsson, professor i vårdvetenskap, Högskolan i Gävle (biträdande handledare)
Katarina Steen Carlsson, docent i hälsoekonomi, Lunds universitet
Stefan Bergström, docent, onkolog och överläkare i onkologi, Uppsala universitet

Doktorand

Ann-Charlotte Borgefeldt, sjuksköterska, doktorand i vårdvetenskap

Vägen tillbaka: kvinnors föreställningar om att återgå i arbete och deras välbefinnande vid en långtidssjukskrivning för psykisk ohälsa (delvis doktorandprojekt 2019–ff)

Syftet med projektet är att belysa vilka faktorer som har betydelse för återgång och/eller vara kvar i arbete och välbefinnande bland kvinnor efter en långtidssjukskrivning för psykisk ohälsa. Utifrån Teorin om Planerat Beteende (TPB) har ett frågeformulär arbetats fram. I ett doktorandprojekt med syfte att studera kvinnors föreställningar om återgång i arbete samt välbefinnande efter en långtidssjukskrivning för psykisk ohälsa testades frågeformuläret. Avhandlingens delsyften var att i den första studien psykometriskt testa frågeformuläret hos kvinnor med psykisk ohälsa. I Studie II var syftet att identifiera och undersöka om samband fanns mellan attityd, subjektiv norm, beteendekontroll och intentionen att gå tillbaka i arbete samt välbefinnande. I Studie III undersöktes vilken betydelse de tre prediktorerna attityd, subjektiv norm och beteendekontroll har för återgång i arbete och välbefinnande efter en sjukskrivning för psykisk ohälsa. Studie fyra är en kvalitativ studie med syfte att beskriva erfarenheter av kvinnors hälsa och psykiska välbefinnande i RTW-processen, ur kvinnors och första linjens chefers perspektiv. Ett samarbete med forskare från Nederländerna är påbörjat.

Forskare

Annika Nilsson, professor i vårdvetenskap, Högskolan i Gävle (projekt- och huvudhandledare)
Marja-Leena Kristofferzon, FD, docent i vårdvetenskap, Högskolan i Gävle
Eva Boman, universitetslektor i psykologi, Högskolan i Gävle

Doktorand

Åsa Hedlund, doktorand i vårdvetenskap

Prevention and Management of TIA and Stroke in Primary Health Care – A Complex Intervention (2019–ff)

Projektet är i samverkan med KI och intervjuer om engagerade aktiviteter kan användas som utgångspunkt för att långsiktigt förändra levnadsvanor i vardagen för personer med TIA har genomförts. Data håller just nu på att analyseras (2023). Projektet har varit vilande under pandemin.

Forskare

Ann-Helen Patomella, docent i arbetsterapi, Karolinska Institutet
Annika Nilsson, professor i vårdvetenskap, Högskolan i Gävle
Marja-Leena Kristofferzon, FD, docent i vårdvetenskap, Högskolan i Gävle
Magnus Lindberg, docent i vårdvetenskap, Högskolan i Gävle

IMMPACT-Wellbeing

Projektet bygger vidare på data insamlad inom FAS-center program E ”Diagnos och rehabilitering av belastningsbesvär”, projektet IMMPACT-PHC. Fokus är relationen mellan välbefinnande och olika bakgrundsfaktorer bland personer som deltar i multimodal rehabilitering för muskuloskeletala besvär. Syftet är att söka kunskap som har betydelse för en hälsofrämjande ansats i rehabilitering och prevention, snarare än en behandlande som oftast är fallet idag.

Forskare

Birgitta Wiitavaara, medicine doktor i arbetshälsovetenskap, Högskolan i Gävle (projektledare)
Annika Nilsson, professor i vårdvetenskap, Högskolan i Gävle
Dag Rissén, forskningshandledare, Centrum för Forskning och Utveckling, Uppsala universitet/Region Gävleborg