Forskarbesök från Australien: ”Vill utveckla samarbetet med Högskolan”

Högskolans forskning inom lärmiljöer har lockat Julia Morris från Perth i Australien till Gävle.
"Jag är väldigt glad över att vara här och jag vill utveckla samarbetet med Högskolans forskare", säger hon.

Även om forskningen om lärmiljöer ökar, finns det fortfarande kunskapsluckor, menar Julia Morris. I Australien liknar tre av fyra klassrum de i Sverige med en kateder och en tavla eller white board längst fram som vetter mot rader med bord och stolar där eleverna ska sitta. Att många klassrum ser nästan likadana ut idag som för 100 år sedan beror på tradition och brist på forskning, menar Julia.

- Varför laga det som inte är trasigt? Så tror jag att man resonerar. Om vi ska förändra hur våra skolor och lärmiljöer ser ut, behöver vi vetenskapliga bevis som stödjer den förändringen, för att visa att andra miljöer ger lika bra eller bättre resultat, säger Julia Morris, docent som forskar vid Edith Cowan University i Perth och vid Melbourne University.

"Goda möjligheter att bygga vidare"

Julia Morris och Wesley Imms, också forskare inom lärmiljöer vid Melbourne University, är i Sverige och Gävle för att utveckla samarbetet med Högskolan och forskningsprogrammet Morgondagens lärmiljöer - som leds av Jan Grannäs och Anneli Frelin.

- Jans och Annelis forskning om lärmiljöer är världsledande och det här besöket är ett bra tillfälle att bygga vidare på arbetet inom området tillsammans, säger Julia Morris.

Samarbetet mellan Högskolan i Gävle och de australiensiska lärosätena handlar just om att samla fakta kring hur skolornas lärmiljöer bör utformas för att stötta undervisningen och pedagogiken. Det är ett relativt ungt forskningsområde, därför har Julia Morris tidigare arbete handlat mycket om att skaffa en överblick över vilken forskning som faktiskt görs, och vilka kunskapsluckor som behöver fyllas.

- Det finns mycket bra forskning på många håll i världen om lärmiljöer, men man har gjort i princip likadana studier oberoende av varandra som överlappar, samtidigt som det finns brister på andra håll. Som exempel finns mycket forskning om möbler och deras storlek ur ett designperspektiv, men mindre om hur möbler används i klassrum för att stödja kvalitetsundervisning och lärande. Vi behöver samarbeta globalt med akademiker, pedagoger och industrier för att bli mer effektiva.

Världsomspännande studie

Julia Morris är själv utbildad lärare och tog steget över till forskning för tio år sedan. Som lärare inom design och konst har hon ett stort intresse för lärmiljöernas inverkan på pedagogik och inlärning. För henne är elevernas perspektiv också ett viktigt inslag i forskningen.

I Australien precis som i Sverige har en del initiativ tagits på skolor att utveckla klassrum på olika sätt, bland annat genom att förändra lärmiljöerna och skapa mer öppna ytor och variation i hur möbleringen ser ut. Samtidigt saknas ofta vetenskaplig förankring och utvärdering av hur väl de nya lärmiljöerna fungerar.

- Vi behöver titta vetenskapligt på alla lösningar, allt från traditionella klassrum till öppna ytor till hybridlösningar, säger Julia Morris.

Wesley Imms vid University of Melbourne leder en världsomspännande internationell studie tillsammans med Julia Morris om lärmiljöer, som involverar över 250 forskare från 19 länder, däribland Högskolans forskare. Målet är att förbättra kunskapsutbytet mellan länder, industrier och institutioner, samt att skapa en evidensbas för framtida forskningsutveckling.