”Jag kunde tidigt se mig själv jobba här i framtiden”

Kluriga mattetal är som meditation för Anna Wahlbeck och när hon äntligen hittade hem till matematiken och fick jobb som adjunkt på Högskolan i Gävle föll alla pusselbitar på plats.

Intresset för siffrornas värld började redan när Anna Wahlbeck var i 7–8-årsåldern.

– Jag och min morfar brukade sitta och lösa tal och han klockade mig och satte ett R efter varje rätt. Sedan växte intresset och jag kände att jag gick in i en bubbla när jag höll på med matematik. För mig är det något meditativt. Det är svårt att ha andra tankar i huvudet samtidigt som man ska lösa ett komplicerat problem. Det är ett effektivt sätt att vara här och nu och släppa alla andra tankar.

Efter gymnasiet studerade hon på Kungliga tekniska högskolan (KTH) och jobbade därefter på bank. Under en föräldraledighet började hon att reflektera över sitt yrkesval och kände att hon ville tillbaka till matematiken.

Studietiden gjorde starkt intryck

Det resulterade i en kandidatexamen i matematik här på Högskolan i Gävle och även en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) för att få lärarexamen.

– Redan tidigt under studietiden här trivdes jag otroligt bra på lärosätet och inom akademin och jag kände att jag kunde se mig själv jobba här i framtiden. Efter examen jobbade jag två år på en gymnasieskola i Bollnäs. När jag såg att det fanns en ledig tjänst här sökte jag och fick den. Studietiden gjorde starkt intryck på mig, särskilt för att jag hade bra lärare som såg och lyfte mig, säger Anna Wahlbeck.

Nu jobbar hon på Högskolan sedan 2022 och hon undervisar framför allt matematik inom ingenjörsprogrammen och inom lärarprogrammen. Hon är också involverad i ett projekt kring att ta fram nya kursplaner i ämnet.

– Det är ett relativt litet lärosäte och det finns många styrkor i det. Litenheten gör att kontaktvägarna är korta. Det är lätt att få kontakt med någon och att få ett ansikte på människor, även inom de andra akademierna, säger hon.

Hon trivs med sina kollegor och upplever en gemenskap inom avdelningen och inom akademin.

– På vårt lärosäte och på min avdelning uppskattar jag att man inte gör skillnad på folk utifrån vilken titel du har. Jag delar kurser med professorer, lektorer och andra adjunkter och allas röster är lika mycket värda. Det tycker jag är fantastiskt. Jag kan själv bli förvånad över att personer som har en massa utbildning stannar upp och lyssnar på vad jag har att säga.

Uppskattar det flexibla arbetet

Anna Wahlbeck bor med sin familj i Bollnäs och tycker att möjligheten till flexibelt arbete underlättar mycket i vardagen.

– Det fungerar jättebra för jag kan blanda distanskurser med kurser på campus. Möjligheten att få ett fungerande liv vid sidan om jobbet är lättare nu än när jag jobbade i Bollnäs.

Hon nämner två hörnstenar som gör att hon älskar sitt jobb.

– Den ena är att jag själv utvecklas så mycket hela tiden när jag undervisar och har kompetenta kollegor runt omkring mig som jag lär mig mer av. Den andra hörnstenen är kontakten med studenter. Generellt kan matematik upplevas rätt svårt och det kan vara en utmaning att få med alla på tåget. När jag märker att jag når fram och att de förstår, då känner jag att jag bidrar med något viktigt.

Text: Anna Sällberg