Högskolans hedersdoktorer

Hedersdoktor Morgan Persson

Morgan Persson är född och uppvuxen i Hudiksvall, och har sedan i början av 1980-talet bidragit till utvecklingen av det globala företaget Monitor ERP system AB där han nu är koncern­chef. Morgan bidrar på fler sätt till Högskolans verksamhetsområden. I sin roll som företags­ledare är han en stark ambassadör för vikten av samverkan mellan näringslivet och akademin, särskilt Högskolan i Gävle. Det utmärks av ett aktivt arbete med att utforma attraktiva och arbets­integrerade utbildningsprogram, initiering av relevanta projekt­samarbeten, och andra insatser för ökad interaktion mellan studenter och näringsliv.

Morgan verkar för att fler ska ges möjlighet till högskolestudier i en region som karaktäriseras av relativt låg utbildningsnivå. Han har till exempel bidragit till etableringen av ”Teknikcollege” och till det så kallade ”Mellanåret” i Hudiksvall, som sedan 2014 sänkt trösklarna för högskolestudier för de som tagit studenten. För att utveckla studentlivet på Högskolan finns ett nära samarbete med studentföreningen Gefleteknologerna som hans företag även sponsrar. Inom forskningen har Morgan ett nära samarbete med Högskolans strategiska forskningsområde Intelligent industri där han bland annat ingår i industrirådet.

Morgan Perssons engagemang för ingenjörsutbildningar visar en stark vilja att möta de behov av högre utbildning som gäller i regionen. Hans arbete är därmed en konkret insats i linje med den STEM-strategi (Science, Technology, Engineering and Mathematics) som regeringen aviserat för att säkra kompetensförsörjning av ingenjörer och för att stärka Sveriges innovations­förmåga och spetskompetens för framtiden. Genom sitt arbete tillsammans med regionens företag och Högskolan har Morgan Persson därigenom på ett mycket konkret och uthålligt sätt bidragit till att uppfylla Högskolans mål att göra lokal och global samhällsnytta.

Hedersdoktor Pelle Matton

Pelle Matton utsågs 2022 till hedersdoktor vid Högskolan i Gävle för sitt engagemang och betydande insatser för att minska mobbning och kränkningar i svenska skolor, särskilt genom sitt arbete med att utveckla och implementera den så kallade Gävlemodellen.

Pelle Matton har varit väldigt viktig för modellens framgång och har därmed starkt bidragit till att forskningsresultat kommer till nytta för att utveckla ett bättre skolklimat. Med hjälp av den mycket uppmärksammade Gävlemodellen, som utvecklats av Högskolan i Gävle, Utbildning Gävle och Brottsförebyggarna i Gävle, har Gävle kommun fått ned andelen mobbade i skolorna med 40 procent jämfört med riket som helhet.

Pelle säger att han som ung lärare i slutet på 70-talet såg att det fanns elever som blev väldigt illa behandlade. De var ofta dubbelt utsatta därför att inga kamrater vågade umgås med dem och de kunde bli helt ensamma i en skola med 700 elever.

– Då är det helt avgörande att vuxna står upp för dem, jag har också sett vilken skillnad skolan kan göra om vi står upp och vågar kliva fram. Det är inte omöjligt – det går!, säger Pelle Matton.

Pelle har, i ett långt samarbete med Högskolan, varit en drivande kraft i ett mycket framgångsrikt arbete mot mobbning i skolorna. Ett arbete som prisats av Brottsföre­byggande rådet och som också ledde till att han röstades fram till Årets Gävlebo.

Hedersdoktor Stina Oscarson

Stina Oscarson utses till filosofie hedersdoktor vid Högskolan i Gävle för sina insatser för yttrandefrihet, bildning och demokrati. Stina har under flera år arbetat med att utveckla och underhålla en dialog mellan akademi och det omgivande samhället. I offentliga samtal och seminarieserier har hon genomlyst såväl vetenskapens möjligheter och trovärdighet som demokratins sårbarhet, genom ett kreativt och öppet tillvägagångssätt.

Stina Oscarson är dramatiker, regissör och samhällsdebattör. Hon fick sin estetiska skolning i Skellefteå där hon växte upp och har varit särskilt verksam inom teatern. Oscarson startade exempelvis den fria teatergruppen Teater ML02 och har haft uppdrag som konstnärlig ledare för Orionteatern i Stockholm 2004 och som chef för Radioteatern 2011-2014.

Oscarson har uppmärksammats och prisats för sina kulturinsatser och bland annat erhållit bokmässans Bildningsstipendium, Eldh-Ekblads fredspris samt Stockholms stads folkbild­nings­stipendium. År 2008 påverkade Oscarson den Svenska kulturdebatten med den av henne initierade alternativa kulturutredningen (”Skuggutredningen”) och har i många sammanhang fört fram bildningsfrågornas betydelse för det offentliga samtalet.

Oscarson har i bred mening också bidragit till Högskolans humanistiska och akademiska verksamhet i samverkan med det omgivande samhället. Hon har bland annat varit verksam vid Dagermanseminariet vid Högskolan, senast vid seminarieserien ”Hur skapar vi en hållbar demokrati?” där demokratins, samtalets och forskningens möjligheter och sårbarhet har genomlysts. Oscarson har även författat manus till föreställningar av Dagermans ”Tusen år hos gud” i samarbete med Högskolan och Gävle stad. Samarbetet har fortsatt och betoningen av den akademiska friheten har ständigt varit närvarande, senaste i serien ”Samtal på väg”, ett samarbete mellan ABF Gästrikebygden, Länsmuseet, Hyresgästföreningen och Högskolan i Gävle.

Oscarsons engagemang i bildningsfrågor, samverkan och arbete för att motverka fakta­resistens gör henne mycket värdig som hedersdoktor vid Högskolan.

Hedersdoktor Thomas Nylund

Thomas Nylund är sedan 2008 förbundsdirektör för Gästrike Återvinnare samt VD för dotterbolaget Gästrike Återvinnare Utveckling AB. Han avlade 1986 civilingenjörsexamen i lantmäteri vid KTH, och har sedan dess haft en rad chefsbefattningar och uppdrag inom offentlig sektor.

Motivering
”Thomas Nylunds insatser har haft en avgörande betydelse för det långvariga och djupa samarbete som finns mellan Gästrike Återvinnare och Högskolan i Gävle. Gästrike Återvinnare har prisats och uppmärksammats för sitt arbete att förebygga avfall, befrämja återbruk och att optimera återvinning, och är en mycket viktig samarbetspartner för Högskolans ambition att vara ledande inom utbildning och forskning för en hållbar livsmiljö för människan.

Gästrike Återvinnare har sedan starten 2011 deltagit som Co-op-företag inom programmen för miljöteknik och är det Co-op-företag som genom åren anställt flest studenter efter studierna. Gästrike Återvinnare exporterar svensk miljökunskap inter­nationellt och har i dessa sammanhang samverkat och marknadsfört samarbetet med Högskolan. Detta har även bidragit till en ökad internationalisering av Högskolans verk­sam­het genom anordnandet av flertalet internationella besök.

Thomas har som medlem av styrelsen för Stiftelsen Gästrikeregionens Miljö initierat och stöttat stiftelsens medverkan i ett antal olika forskningsprojekt och stiftelsen delar årligen ut stipendier till studerande vid Högskolan. Thomas har även bidragit till att Gästrike Återvinnare Utveckling AB gemensamt med Högskolan finansierar en doktorand inom biogas.

Under en lång rad av år har Thomas varit mycket engagerad i och en stark drivkraft för Högskolans utveckling, och är sedan 2016 ledamot och vice ordförande i högskole­styrelsen.”

Birgitta Stymne – hedersdoktor 2011

Högskolan i Gävles tidigare rektor utsågs 2011 till den första hedersdoktorn vid Högskolan i Gävle.

Birgitta Stymne utsågs år 1989 till rektor för Högskolan i Gävle - som dåförtiden hette Högskolan i Gävle-Sandviken. Hon blev därmed Högskolans andra rektor som var kvinna. Hon var Högskolans rektor under två ämbetsperioder, sammanlagt 12 år.

Birgitta Stymne föddes i Kristianstad 1940, tog studentexamen vid hemstadens Högre Allmänna Läroverk 1959 och civilingenjörsexamen vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH) 1964. På avhandlingen Interactions between organic molecules studied by infrared spectroscopy blev hon år 1979 teknologie doktor vid KTH. På KTH uppehöll hon befattningar som universitetslektor, prefekt, utbildningsledare och slutligen byråchef innan hon år 1989 utsågs till rektor för Högskolan i Gävle.

Under sin rektorstid på Högskolan arbetade hon mycket aktivt för dels för ett samlat campus i Gävle, dels för en ”akademisering” av Högskolan genom införandet av institutioner med åtföljande programorganisation. Hon arbetade målmedvetet med att främja forskningen; under hennes rektorstid anställdes de första professorerna vid Högskolan. 1990-talet präglades i hög grad av tillväxt – ökande antal studenter, ökande anslag för forskning och forskarutbildning – men också av konsolidering av vunna framgångar, särskilt mot slutet av ämbetsperioden då Högskolan övertog ansvaret för KTH:s institution för Byggd Miljö i Gävle (BMG), ett viktigt steg i Högskolans fortsatta profileringsarbete.

Under Birgitta Stymnes rektorstid uppfördes Naturvetarhuset som ett led i strävan att stärka de naturvetenskapliga ämnena. Hennes engagemang omfattade också ämnena inom det historisk-filosofiska området.

Efter pensioneringen har Birgitta Stymnes kompetens tagits i anspråk för bland annat en rad nationella och internationella utvärderingsuppdrag. Hon var vidare ledamot av regeringens forskningsberedning 2009–2010. Sedan 2006 är hon ledamot av Örebro universitets styrelse. I styrelsen för Verket för högskoleservice var hon ledamot åren 1994–2002. År 2000 valdes hon till arbetande ledamot av Kungliga Skytteanska Samfundet.

Till Gävle-konstnären Gunnar Cyrén uppdrog Högskolestyrelsen att med en betydande mängd externa medel förfärdiga en så kallad rektorskedja, vars första bärare Birgitta Stymne blev år 2000.

När Birgitta Stymne lämnade rektorsposten 2001, uppdrog Högskolestyrelsen åt Gävlekonstnären Ulla Helenius Reit att utföra ett porträtt av henne. Det hänger för framtiden i Högskolans styrelserum.