Akademisk högtid 2016

Den akademiska högtiden 2016 arrangerades den 21 april och var den sjätte Akademiska Högtiden vid Högskolan i Gävle. Högtidsceremonin hölls denna gång i Gävle konserthus, Gevaliasalen.

Under ceremonin promoverades elva doktorer och tre nya hedersdoktorer, fem nya professorer installerades och två utmärkelser delades ut.

Ceremoni vid Akademisk högtid 2016.

Nya doktorer

  • Hasse Nordlöf, medicine doktor
  • Britt-Marie Sjölund, medicine doktor
  • Ann-Sofi Östlund, medicine doktor
  • Huijuan Chen, teknologie doktor i energisystem
  • Magnus Hjelmblom, filosofie doktor i data- och systemvetenskap
  • Anatole Nöstl, filosofie doktor i miljöpsykologi
  • Amir Sattari, teknologie doktor i installations- och energisystem
  • Katharina Andersson, filosofie doktor
  • Kerstin Bäckman, filosofie doktor i didaktik
  • Jens Eklinder Frick, ekonomie doktor
  • Birgit Lindgren-Ödén, filosofie doktor i religionsvetenskap

Hedersdoktorer 2016

Professorerna Roland Kardefors och Stephen Stansfeld samt landshövding Barbro Holmberg utsågs 2016 till hedersdoktorer vid Högskolan i Gävle i samband med Akademisk högtid.

Barbro Holmberg

Barbro Holmberg är utbildad socionom med en bakgrund som politiskt sakkunnig, stats­sekreterare och statsråd på Utrikesdepartementet. Hon har också varit projektledare för att integrera barnperspektivet i ett utvecklingssamarbetet på Utrikesdepartementet, general­direktör på Migrationsverket, sekreterare i två statliga utredningar samt redaktör för Psykologtidningen och Tidskriften Socialpolitik. Barbro Holmberg har också drivit en egen konsultverksamhet.

Som en röd tråd genom hennes yrkesliv löper samhällsintresset och hon fick H. M. Konungens medalj i 12:e storleken i Serafimerordens band för ”framstående samhällsinsatser” 2008.

Barbro Holmberg var verksam som Landshövding i Gävleborgs län mellan åren 2008 och 2015 och lade under dessa år stort fokus på regional utveckling, arbetsmarknadsfrågor och integration. Hon såg Högskolan i Gävle som motor för utvecklingen i länet, både genom att tillhandahålla välutbildade människor till länet och genom att skapa av en innovationsmiljö i samverkan med näringslivet. Barbro Holmberg var också ordförande i Högskolans Sam­verkans­råd under hela sin tid som landshövding och betonade ofta att samverkan är ett ansvar både för Högskolan och för det omgivande samhället. Hon tog flera initiativ till att skapa mötesplatser där företagare i länet fick möjlighet att möta Högskolan bland annat genom seminarieserien ”Forskarna på Slottet” som blev allmänt uppskattat i länet.

Installationsföreläsning: Utbildning och forskning – Vår framtid

Roland Kadefors

Roland Kadefors har grundexamen som civilingenjör. Efter sin disputation knöts han till Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, där han forskade inom neuro-fysiologi, rehabilitering och ortopedi. När Götaverken AB startade en forskningsverksamhet med anknytning till de varvsanställdas arbetsmiljö engagerades han i ergonomiska studier av svetsarbete; han var sedan under 70-talet chef för tekniskt arbetarskydd, först vid Götaverken och därefter vid varvskoncernen Swedyards. Han var också under många år knuten till Chalmers som adjungerad professor.

När varvsindustrin avvecklades blev Roland Kadefors chef för den nybildade forskningsverksamheten på Lindholmen i Göteborg, inriktad mot teknisk och organisatorisk utformning av industriell produktion. Vid Arbetslivsinstitutets (ALI) regionalisering ledde han uppbyggnaden av det Göteborgsbaserade programmet ”Industrin och den mänskliga resursen”. Här bedrev han forskning om bland annat datorarbete och arbete med handhållna verktyg, och påbörjade de studier av ålder och arbete som han fortsatt med som emeritus – sedan 2007 vid Göteborgs universitet. Han har varit engagerad i samhällsdebatten, främst i arbetsmiljö och äldrefrågor, men också mänskliga rättigheter, bland annat som ordförande i svenska Amnesty 1986-1990.

Roland Kadefors var under många år styrelseledamot i ALI, och bidrog till att dess forskning om belastningssjukdomar lokaliserades till Högskolan i Gävle. Han var under 2003–2010 forskarrepresentant i styrelsen för Centrum för Belastningsskadeforskning och deltog i det förberedande arbete som ledde till etableringen av ett Fortecentrum vid Högskolan i Gävle.

Installationsföreläsning: Visionen om ett uthålligt arbetsliv

Stephen Stansfeld

Stephen Stansfeld is Professor of psychiatry in the Wolfson Institute of Preventive Medicine at Barts and the London School of Medicine, Queen Mary University of London. His research interests include the effects of the physical and social environment on mental health. He was Chair of the International Commission on the Biological Effects of Noise from 2008 to 2014 and directed the 7th Framework funded European Network on Noise and Health, involving 33 European partners to decide on priorities for new research on environmental noise and health. He directed the European 5th Framework funded RANCH Study on the effects of aircraft and road traffic noise on children’s cognition and health.

He currently chairs the WHO Guidelines Development Group on the new guidelines for environmental noise. He carries out research on noise and health, working conditions and mental health and longitudinal studies of adolescent mental health.

Installationsföreläsning: From health inequalities to social interventions – surprises and lessons

Professorer 2016

I samband med den akademiska högtiden vid Högskolan i Gävle 2016 installerades sju framstående forskare som professorer.

Hans Richter har en kandidatexamen i beteendevetenskap vid Uppsala universitet (1986) och en doktorsexamen i psykologi vid Uppsala universitet (1993). Han befordrades till professor i psykologi, med inriktning mot belastningsskador vid Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv den 1 februari 2016.

Hans Richters forskning ryms inom profilområdet Hälsofrämjande arbetsliv vid Akademin för hälsa och arbetsliv. Här finns en kreativ multivetenskaplig forskningsmiljö och ett stort utbud av specialiserade forskningstekniker. Sedan 1990-talet har Hans Richters forskning handlat om visuellt närarbete och syftat till att nå en djupare förståelse för varför hälsokonsekvenser som värk i ögonen, nacken och skuldrorna ofta uppstår under arbete med visuella displayer.

Grunden till åtskilliga av dessa hälsokonsekvenser är att synsystemets muskler, sensoriska och/eller kognitiva funktioner utsätts för påfrestningar som ligger utanför det område som ögat är evolutionärt anpassat att klara av. Ett aktuellt forskningsintresse är vilka hälsokonsekvenser som visuellt ansträngande närarbete har i den åldrande populationen. Effekten av försämrad synfunktion och mentala förmåga på den fysiska och mentala hälsan och livskvaliteten är speciellt i fokus.

Installationsföreläsning: Reglering av ögats synskärpa vid ansträngande närarbete och arbetsrelaterad hälsa.

Yvonne Sjöblom disputerade i socialt arbete vid Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete (2002). Hon anställdes som professor i socialt arbete vid Högskolan i Gävle 2015 och arbetar i dag vid Akademin för hälsa och arbetsliv.

Yvonne Sjöbloms forskningsområde är inom tematiken ”Barn, ungdom och familj”. Avhandlingen hade titeln "På väg ut; När ungdomar rymmer och kastas ut hemifrån – ur socialtjänstens perspektiv" och syftade till att undersöka hur socialtjänsten förstår och arbetar med problematiken unga som rymmer eller kastas ut hemifrån. Även efter disputationen har forskningsinriktningen varit inom detta område. Under de senaste åren har forskningen utvidgats ytterligare genom ett flertal studier om ungas övergång från samhällsvård till vuxenliv, utifrån både de ungas och de professionellas perspektiv. Det har inneburit att hon både har breddat och fördjupat forskningen om sårbara grupper av unga i den sociala barnavården.

Som medlem i det internationella forskarnätverket INTRAC, vars tema är ungas övergång från samhällsvård till vuxenblivande, har Yvonne Sjöblom kunnat utveckla sin kunskapsbas inom detta forskningsområde.

Installationsföreläsning: Ungdomsproblem och ungdomars problem – en fråga om perspektiv inom den sociala barnavården.

Patrik Sörqvist har en magisterexamen i psykologi från Högskolan i Gävle (2006), disputerade i teknisk psykologi vid Luleå Tekniska universitet (2010) och befordrades till professor i miljöpsykologi vid Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö den 1 december 2015.

Patrik Sörqvist har sin akademiska bakgrund i experimentell psykologi. Hans forskning handlar om interaktionen mellan den fysiska miljön och människan, med ett särskilt fokus på den byggda miljön, skolor, arbetsplatser och andra fysiska miljöer. En stor del av forskningen handlar om hur människor påverkas av ljudmiljön, och forskargruppen använder experimentella och kognitionspsykologiska begrepp och teorier för att förstå kostnader med dåliga ljudmiljöer, och hur människor anpassar sig till förändringar i, och lär sig saker om, ljudmiljön.

Louise Trygg är sedan den 16 november 2015 gästprofessor i energisystem vid Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö.

Arne Fagerström har en kandidatexamen i företagsekonomi vid Handelshögskolan – Göteborgs universitet (1990), en doktorsexamen i redovisning vid Handelshögskolan – Åbo akademi (2002). Han befordrades till professor i företagsekonomi med inriktning redovisning vid Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi den 1 oktober 2015.

Arne Fagerström forskar inom utveckling av redovisning för hållbarhetsindikatorer. Hur ska bokföring och revision utvecklas för att skapa god ekonomi och hushållning av resurser? Utan en systematisk redovisning av verksamheters och produkters inverkan på människor, miljö och teknologi kan vi inte göra bedömningar av hållbarheten.

Målet med Arne Fagerströms forskning är att skapa teoretisk grund för en kommande hållbarhetsredovisning. Vi kan utveckla grundläggande principer och metoder för hållbarhetsredovisning genom att utnyttja hundra års erfarenhet av utvecklingen inom traditionell redovisning. Från 2017 måste alla företag inom EU som har mer än 500 anställda upprätta och publicera hållbarhetsredovisning.

Installationsföreläsning: Efter mer än 800 års glömska måste ekonomi tas på allvar

Jari Ristiniemi har en teologie kandidat i religionsvetenskap från Uppsala universitet (1981), en teologie doktor i religionsfilosofi från Uppsala universitet (1987) och befordrades till professor i religionsvetenskap vid Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi den 19 oktober 2015.

Jari Ristiniemi är involverad i två forskningsprojekt. I det ena forskningsprojektet, ”Barns relationalitet i det senmoderna samhället”, forskar gruppen om hur barn skapar och uppfattar relationalitet (hur de relaterar till sig själva, andra och samhället) i det kommersialiserade, teknikdominerade och mångkulturella samhället.

Det andra forskningsprojekt heter ”Rättvisa underifrån – handlingsstrategier för ett hållbart samhälle”. Projektet har två delområden: det ena är analysen av befintliga samhälleliga och kulturella förhållanden och det andra är förslag på hur dessa förhållanden kan utvecklas (eller förändras om behövligt) mot psykologisk, social, kulturell och existentiell hållbarhet. En rättviseuppfattning skapad underifrån tillämpas. Rättvisa underifrån innebär att saker och ting, människor, djur och växter, får utvecklas utifrån deras egna förutsättningar, underifrån, i samspel och interaktion med varandra.

Installationsföreläsning: Tidens tecken, förståelsemönster och handlingsstrategier – om filosofins ansvar för tidens skeenden

Anna Edin befordrades den 8 juni 2015 till professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.

Utmärkelser

I samband med högtiden delades utmärkelser för Årets lärare och Årets miljöpris ut.

  • Årets lärare vid Högskolan i Gävle 2015 tilldelades Daniel Andersson, adjunkt i juridik vid Akademin för utbildning och ekonomi.
  • Årets miljöpris vid Högskolan i Gävle 2015 tilldelades Eva Åsén Ekstrand, lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Akademin för utbildning och ekonomi.

Sidan uppdaterades 2024-01-12